Var ligger morgondagens attraktiva kontorshus och framtidens arbetsplatser? Förtätning av staden ger effektivare användning av infrastruktur och service och minskade transporter, varför stadens tomrum, mellanrum och hålrum av olika slag här och var fylls. Utbyggnaden av spårtrafiken gör också stadens yttre cirkel större och öppnar upp för nya områden och möjligheter. Och före detta hamn- och industriområden intill vatten, vars verksamhet med tiden har förändrats, flyttat eller gått ur tiden, väcks i dag till nytt, och ett helt annat, liv. Hur gick det till när dessa gamla hamn- och industriområden började omvandlas för nya tiders behov? Riksarkitekt Helena Bjarnegård kan berätta.
– Efter varvskrisen på 1970-talet omvandlades städernas hamnar och flyttades ut från centrum, som i exempelvis Göteborg. Under 1980- och 90-talet började flera hamnar omvandlas till områden med bostäder och kontor i form av så kallad waterfront development, som blev ett globalt koncept och en lansering av den postindustriella staden.
Förutsättningar för långsiktig hållbarhet
Helena Bjarnegård nämner Norra Älvstranden i Göteborg med stadsdelen Sannegården som ett exempel.
– Kvalitetsambitionerna för planering och gestaltning var högt satta men ambitionen att bevara kulturvärden såg annorlunda ut på den tiden. Man såg mer till enskilda objekt och detaljer än till hela kulturmiljön i sig.
Under senare år har synen på just kulturvärden ändrats, menar Helena Bjarnegård.
– När Vision Älvstaden togs fram i början av 2010-talet var det först självklart att stadsdelen Ringön, med småföretag och enklare industribebyggelse, skulle jämnas med marken. När visionen antogs 2012 hade synen ändrats och beslutet var i stället att låta Ringön utvecklas långsamt och organiskt för att behålla karaktär och särart i miljön. Städer växer långsamt bit för bit. Att ta hand om det redan byggda handlar om att ta tillvara redan förbrukade naturresurser och bundet kapital.
Det handlar också om att ha respekt för svårmätbara värden som människors trivsel, välmående och känsla av sammanhang, menar Helena Bjarnegård.
– I regeringens proposition Politik för gestaltad livsmiljö trycker man på att kulturmiljön är en viktig utgångspunkt för utformningen av våra livsmiljöer och att städer och stadsdelar som får växa över tid utifrån sina unika förutsättningar i regel är långsiktigt hållbara, säger Helena Bjarnegård.
Universitetsholmen – stadsdel med en bra mix
I Malmö har Universitetsholmen utvecklats till en stadsdel med en mix av studenter, entreprenörer, kultur, butiker, näringsliv och bostäder. Platsen är faktiskt en konstgjord ö på gammal hamnområdesmark, skapad genom landutfyllnad på 1800-talet. Startskottet för den nya stadsdelen var bygget av det som då först skulle heta Malmö Högskola (idag Malmö Universitet) på 1990-talet. Sedan dess har en rad profilbyggnader som Nya Hovrätten, Bassängkajen, Malmö Live, STUDIO och kontorshuset Epic tagit plats. Citadellsstaden, som är den nyare delen av Universitetsholmen, knyter nu ihop Malmö centrum, Västra hamnen och Ribersborg.
Gårda – med Nordens högsta kontorshus
I Göteborg är den gamla arbetarstadsdelen Gårda ett spännande exempel på hur en stad kan utvecklas. Med sin historia har området en egen stark identitet. Här finns flera fabriker och industribyggnader kvar, liksom några av de för Göteborg så karakteristiska landshövdinge-husen, som kännetecknas av att den understa våningen är av sten och de övre av trä. Av fabrikerna är bland annat Hästskosömfabriken och Remfabriken bevarade som byggnadsminnen. Dagens Gårda kan sägas vara porten till Göteborg med flera höga hus under uppförande som landmärken. Sommaren 2022 välkomnas de första hyresgästerna till Citygate, Nordens högsta kontorshus.
Stockholm – sju byggnader med egen karaktär
I Stockholm började på mitten av 1990-talet det som en gång var ett gammalt hamnområde förvandlas till en attraktiv stadsdel för både bostäder och kontor. Hammarby sjöstad har blivit omtalad som ett lyckat stadsbyggnadsprojekt. Skanskas Sthlm New Creative Business Spaces ligger en kort promenad från Skanstull och Gullmarsplan, på kajen vid Hammarby kanal. Här har Skanska frigjort plats för bostäder och kontor genom att gräva ner en bussdepå, och även skapat en helt ny kaj. När allt står klart kommer här att finnas sju byggnader, alla med sin egen karaktär. Först ut var Sthlm 03 och Sthlm Seaside år 2014. Närmast byggs Sthlm 01 och Sthlm 04 med inflyttning efter sommaren 2020 respektive till årsskiftet 20/21. Den sjunde byggnaden har planerad projektstart preliminärt 2025.