c

Det perfekta kontoret – är det tyst?

Det perfekta kontoret, är det en miljö där alla ljud har tagits bort? Eller vad kan dämpat sorl, vågbrus och musik faktiskt betyda för koncentration och kreativitet? Och vilket ljud stör oss allra mest på jobbet?

Illustration öra stad kontorsstol.
1 av 3 En effekt av att kontoret under pandemin har flyttat in i hemmet är att det inte på samma sätt som tidigare är en lugn vrå för återhämtning och fritid. Vad kan kontoret ge i form av en god ljudmiljö?
Porträtt mörkhårig kvinna och mörkhårig man.
2 av 3 Genom att addera olika typer av ljud kan vi uppnå olika önskade effekter, som att ljud från naturen får oss att känna oss lugna. Neurodesigner Isabelle Sjövall och ljuddesigner Martin Hallberg reder ut.
Porträtt mörkhårig kvinna och interiör kontor.
3 av 3 Kontorshuset Epics atrium är fyllt med grönska och även ljud från naturen och fick utmärkelsen Årets bygge 2021 i kategorin hotell/kontor av Byggindustrin. ”Vi på Skanska kan bygga för hälsosamma val och styra folks autopilot åt rätt håll”, säger Sofia Ekerlund, uthyrnings- och marknadschef.

Text: Christina Bild Illustration: Peter Grundy

Slut ögonen och fundera över hur livet på kontoret brukar låta en vanlig arbetsdag. Kollegernas småprat och skratt, tangentknatter, plingande Teams-notiser och pysandet från kaffemaskinen.
– Nu, när vi jobbat hemma så länge, är det säkert många som saknar det där ljudet av kaffemaskinen, som man kanske retade sig på tidigare. I alla fall om kaffet är gott. Vi har en benägenhet att värdera intryck efter det vi får. Är kaffet riktigt gott så tror jag att ljudet av maskinen upplevs mindre störande, säger Sofia Ekerlund, uthyrnings- och marknadschef vid Skanska Öresund och ansvarig för Skanskas Hälsosamma arbetsplatser, en utvecklingssatsning där bland annat kontorets ljudmiljö sätts under lupp.

Låt oss återkomma till den satsningen. Men vi stannar först vid hur arbetsmiljön för många av oss har sett ut det senaste året. Kontoret har flyttat in i hemmet och har därmed förändrat vad vi förknippar med hemmets lugna vrå, vila och fritid. Många har fått uppleva att de känner sig mer störda, ofokuserade och distraherade när de jobbar hemma än på kontoret
– Tidigare var hemmet en fristad där man kunde jobba hemma någon dag per vecka, men om man nu till exempel är två som ska sitta i onlinemöten hemma är det lätt hänt att man känner sig mer störd än på kontoret, säger neurodesignern Isabelle Sjövall, som nyligen släppte sin bok Designfulness (bokförlaget Langenskiöld).
Hennes arbete handlar om att arbeta med design, inredning och arkitektur ur ett hjärnperspektiv, det vill säga hur vårt välbefinnande, vår hälsa och även vår produktivitet kan påverkas av en planerad omgivning. Isabelle pratar kring hur våra hjärnor är programmerade för att reagera på störande ljud. En av hjärnans viktigaste uppgifter är nämligen att skydda mot faror, och höga eller oväntade ljud är ofta starka varningssignaler.
– Hjärnan gör sitt jobb och skannar allt hela tiden, förklarar Isabelle Sjövall.

Vill vi ha ett knäpptyst kontor?

Så länge vi förstår vad det är som låter – och varför – upplever vi oss som mindre störda, men ljudet registreras likafullt undermedvetet och är tröttande för hjärnan. Samma ljud kan också uppfattas olika störande vid olika tidpunkter, beroende på hur mycket andra intryck hjärnan ska sortera. Det finns också ljud som vi reagerar starkt på, eftersom de relaterar till andra upplevelser.
– En tandläkarborr har samma frekvens som en bebis som skriker, det är därför vi tycker det är så obehagligt, berättar Martin Hallberg, ljuddesigner och konceptutvecklare vid ingenjörs-företaget Afrys akustikavdelning Efterklang.

Att eliminiera eller minimera oljud, som från en närliggande motorväg och från byggnadens ventilationssystem, är en självklarhet när man bygger kontor, liksom att ljudabsorbera undertak och mellanväggar. Tekniken har gått så långt att vi numera kan skapa knäpptysta kontor. Men vill vi ha det helt knäpptyst? Hur många tänker på att även frånvaro av ljud påverkar hur vi mår? Om alla fåglar plötsligt slutar kvittra slår hjärnan på fly-alarmet – ett oväder eller en naturkatastrof kan vara på ingång.
– Man brukar prata om bibliotekseffekten. När det är alltför tyst blir vi hämmade. Det kan då räcka med att någon ställer ner en kaffemugg lite för hårt för att vi ska bli irriterade. Vi mår bäst i miljöer där vi kan vara fokuserade, utan att bli avbrutna. Inte total tystnad, och särskilt inte vid uppgifter som kräver kreativitet, säger Martin Hallberg.

Sorl och svag musik gynnar kreativitet

Både Martin Hallberg och Isabelle Sjövall betonar att en komplett kontorsmiljö behöver främja både koncentration och kreativitet med hjälp av olika ljudmiljöer. Ett ”perfekt” kontor har både tysta utrymmen för telefonsamtal och kognitiva uppgifter som att läsa, räkna och skriva, och sektioner där samtal får flöda utan att någon behöver bli störd. När det gäller kreativa uppgifter är experterna eniga; kafésorl, gärna med svag musik i bakgrunden, gynnar kreativitet.
En Sifoundersökning från december 2020, ställd till 1 000 svenska kontorsarbetare, visar på att sambandet mellan god ljudmiljö och vad som uppfattas som ett attraktivt kontor är starkt. Är du nöjd med ljudmiljön på kontoret är du nästan dubbelt så benägen att se dig som mer produktiv där, jämfört med om du är missnöjd med ljudmiljön. Personer som är nöjda med ljudmiljön på kontoret vill också oftare jobba heltid där efter pandemin jämfört med de som är missnöjda med ljudmiljön.

Det mest störande ljudet på kontoret

I arbetet med det moderna kontoret ingår inte bara att ta bort ljud. Lite som vi har varit inne på – vi kan också uppnå effekter genom att addera ljud. En sak är att vi kan dölja det som eventuellt stör, utan att trötta hjärnan. Martin Hallberg pratar om att tillföra ett ”soundscape” till kontoret, ett ljudsystem som kan dölja oljud, och ha en lugnande effekt.
– På kontor i exempelvis USA är det vanligt att tillföra aktivt brus för att höja bakgrunds-nivån, så kallad ”sound masking”, detta för att sänka taluppfattbarheten så att kollegers samtal blir mindre störande.

Och apropå samtal. En studie från Högskolan i Gävle visar att det vi upplever som mest
störande på kontoret är bakgrundssamtal och höga telefonröster.
– Hjärnan klarar inte att fokusera på många saker samtidigt. Vi kan till exempel inte lyssna aktivt på mer än 1,6 röster. Tänk dig ett mingelparty: att stå i ett sällskap och samtidigt överhöra samtal från ett sällskap bredvid. Du klarar inte att både ha en dialog och samtidigt ta in allt som sägs intill, säger Martin Hallberg.

Det råder ingen brist på forskning kring vilka ljud som påverkar oss negativt, medan vilka
ljud som får oss att må bra, och varför, ännu är relativt outvecklat.
– Positiva ljud är framför allt naturens ljud. Fågelkvitter ska vara stressreducerande,
och ju fler arter desto större stressreduktion, säger Isabelle Sjövall.
Studier visar att naturljud ger lägre hjärtrytm.
– Vi människor trivs där det finns ljud av vind, vatten och fågelsång. Det har en rogivande effekt. Allra mest lugnande är vågskvalp med en rytm av tolv vågor per minut, vilket faktiskt är samma tempo som en sovande människas andningsrytm. Då går vi ner i andning, säger Martin Hallberg.

Hälsofrågor ett konkurrensmedel vid rekrytering

Våra stressnivåer sänks inte bara av naturens ljud, utan även av material, mönster och bilder som minner om naturen, så kallad biofili. Biofili som utgångspunkt för en hälsosam ljudmiljö ingår också i den tidigare nämnda satsningen hos Skanska Öresund: Hälsosamma arbetsplatser. Nyligen fick kontorshuset Epics grönskande atrium en slinga med naturljud för att förstärka upplevelsen av natur. Satsningen påbörjades som ett pilotprojekt för några år sedan när man såg trenden inom hälsa och välmående växa.
– Vi såg ett behov av att ligga i framkant i dialogen med våra kunder. Utöver lön och kontorets läge har hälsofrågor blivit ett allt viktigare konkurrensmedel för företag vid rekrytering och även för att behålla personal, säger Sofia Ekerlund.

Under pilotprojektet blev det tydligt att Skanska behövde ett verktyg för att skapa struktur i arbetet och även införa en tredjepartsgranskning, något som den internationella certifieringen WELL nu bidrar med. WELL är en certifiering för byggnader och verksamheter utifrån ett hälsoperspektiv, där allt från luft, vatten och ljus till gemenskap bedöms, indelat i tio kategorier. Gällande ljud kontrollerar WELL bland annat störningar från trafik, ventilation och kollegers samtal.

Den stora utmaningen är inte tekniken, menar Sofia Ekerlund. Skanska arbetar i sina projekt dessutom med att på olika sätt få människor att ändra sitt beteende – för bättre hälsa. Fågelkvitter och andra naturljud skänker oss en allmän känsla av välbefinnande, men ljuden kan också ha större påverkan än så. Som i kontorshuset Aqua, som ska stå klart 2022: genom att tillföra ljud från naturen i trapphuset hoppas man att locka de som arbetar i huset att ta trapporna i stället för hissen.
– Det vi på Skanska kan göra är att bygga för hälsosamma val och styra folks autopilot åt rätt håll, säger Sofia Ekerlund.

Ljud för välbefinnande i Skanskas kontorshus

Epic, Malmö: Slingor med naturljud förstärker den rogivande upplevelsen i det grönskande atriet.
Aqua, Malmö: Behagliga naturljud i trapphusen lockar till att ta trappan i stället för hissen.
Sthlm 01 och 04, Stockholm: Lobby, trapphus, hissar och garage har skräddarsydda spellistor med musik.

God ljudmiljö enligt WELL

WELL är en internationell byggnadscertifiering baserad på medicinsk och vetenskaplig forskning om hur byggd miljö påverkar människors mående. För WELL:s bedömning gällande ljud krävs bland annat strategier för att förebygga och förhindra oönskade ljud, att utrymmen ska planeras så att oönskade ljud minimeras och ljudbarriärer skapas mellan olika utrymmen. Ljudnivåer från ventilation och exteriöra oljud ska anpassas så de inte påverkar hälsa och välmående. Lokalerna designas med ljudreducerande ytor och golv för att minimera störningar från andras tal eller andra oönskade ljud.

Senast uppdaterad: 2021-05-28