c

Bättre hälsa på arbetsplatsen

Hjärnan är en muskel. Precis som resten av kroppen behöver den återhämtning för att orka prestera. Hjärnforskare Katarina Gospic berättar om hur hjärnan fungerar och hur vi tar kontroll över en ständig digital uppkoppling.

Psykisk ohälsa är sedan 2014 den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Den största ökningen har skett i diagnosen anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. Många, även de som aldrig går så långt som till en sjukskrivning vittnar om stress och press i tillvaron.

– Vi har inte anpassat vår livsstil efter hur vi fungerar och det gäller många aspekter – hur vi jobbar, äter, sover, tränar, hur vi vårdar våra sociala relationer och hur vår arbetsmiljö ser ut, säger hjärnforskaren Katarina Gospic. Den digitala utvecklingen har satt agendan för hur vi mår, menar hon. Under dygnets vakna timmar ligger telefonen aldrig långt borta, många är ständigt uppkopplade. Vi kollar mejl och uppdaterar Instagram. På arbetet, i sovrummet, på busshållplatsen.

– Det digitala är något som vi utsätts för, men vi tänker inte till kring hur vi ska använda det med intention. I stället för att beklaga oss över att vi får så mycket mejl, att allt går så snabbt, kan vi faktiskt välja hur vi ska påverkas.

Hjärnan gillar snabba belöningar

Tidigare talades det om att man blev avbruten i sitt arbete var elfte minut. På senare tid har det blivit så ofta som varannan. Enligt Katarina Gospic tar det upp till 25 minuter innan man åter kan få fokus på jobbet efter ett sådant avbrott.

– Det är en digital godisskål – vår hjärna tycker om snabba belöningar som nya likes och meddelanden. Men det är som med vanligt godis, om du äter hela tiden kommer du inte att må bra. På samma sätt som många tillämpar lördagsgodiset med en begränsad mängd socker vid en viss tidpunkt, menar hon att det digitala livet behöver styras upp.

– Det som lätt händer om man inte har en strategi är att man aldrig får det viktigaste gjort. Du kanske ska skriva en omfattande artikel, gräva fram information eller ringa ett jobbigt samtal. Men eftersom det är just jobbigt kanske du hellre väljer att svara på tio mejl så du får den snabba belöningen.

Hjärnan behöver vila

Enligt Katarina Gospic måste vi lära oss förstå att hjärnan alltid väljer det som är mest belönande för stunden. Vi undviker obehagligheter och gör annat i stället. Svarar på mejl, pratar med kollegor.

Risken är att man hamnar i en negativ spiral som leder till att arbetsuppgifterna måste göras vid en annan tidpunkt, efter arbetstid eller när kollegorna har gått hem. Det leder till att man jobbar hela sin vakna tid.

– Det är inte logiskt. Hjärnan är en muskel som behöver vila för att kunna prestera på topp. Du går ju inte till gymmet och tränar biceps i fjorton timmar varje dag.

Effektivt med mobilförbud

För en tid sedan gjorde Katarina Gospic en pilotstudie i samarbete med mobilföretaget Telenor där man införde bestämda tider för när de anställda fick bruka det digitala och belade alla möten med mobilförbud.

– Redan efter tre veckor kom resultaten. De fick mer gjort, presterade bättre, tyckte om sina kollegor bättre och blev själva mer omtyckta eftersom de faktiskt lyssnade på varandra. Det spillde även över på det privata.

– Folk lämnade mobilen i hallen eller jackan när det var dags för middag, de tog inte in den i sovrummet utan bytte till vanlig väckarklocka och fick bättre samliv. De var mer närvarande med sina barn och fick kommentarer som ”Mamma, nu lyssnar du på mig”. Enligt Katarina Gospic skulle många kunna ha kortare arbetsdag om de bara gjorde det de skulle på jobbet utan att låta sig distraheras av digitala frestelser som sociala medier och slentriansurfande.

– Framgångsrika musiker, forskare, författare och andra yrkesgrupper har en sak gemensamt: de jobbar effektivt 4,5 timmar per dag. Inför fokustimmar där du jobbar 90 minuter åt gången. Stäng av mobilen, svara inte på mejl, gör det jobbigaste först. Däremellan får man ”vila” – ta samtal, svara på mejl eller belöna sig med en kopp te.

Faktorer för välmående

Arbetsmiljön påverkar också hur vi mår. 2016 kom Katarina Gospic och inredningsdesignern Isabelle Sjövall ut med boken ”Neurodesign: inredning för hälsa, prestation och välmående”.

– Allt som påverkar våra sinnen påverkar vårt välmående. Att till exempel sitta i öppet kontorslandskap med störande ljud kan sänka prestationen med 66 procent. Folk blir sjukare, behöver mer läkarvård och psykologhjälp. Optimerat ljus är också avgörande för prestation och mående – och så behöver vi komma ut i naturen. Ha fler walk and talk-möten, röra på oss i dagsljus.

– I dag har vi en kultur där vi ska sitta och stirra in i en skärm åtta timmar när det egentligen hade varit mer effektivt att gå en promenad. Det krävs egentligen ingen trolldryck från Himalaya för att vi ska må bättre. Vi behöver bara tänka om.

Text: Hanna Johansson
Foto: Oskar Omne

Senast uppdaterad: 2018-01-05