c

Annika Brommesson: ”Social svält är livsfarlig för vår hjärna”

Platsen du vistas på påverkar dina känslor, tankar och ditt beteende, men vet du hur och varför? Arbetsmiljöer kan medvetet utformas för att du ska känna dig trygg, kunna koncentrera dig, må bra och våga pröva något nytt. Djupdyk i neuroarkitektur med hjälp av arkitekt Annika Brommesson.

Varför trivs vi bättre här än där? Hur kommer det sig att vi älskar vissa platser medan andra nästan gör oss sjuka? Enligt Annika Brommesson hävdar många att det är en fråga om tycke och smak, men hon konstaterar att det finns likheter i hur människor reagerar på olika miljöer och hur reaktionen styr både upplevelse och beteende.

– Jag kallar det ”platsens magi”. Som arkitekt har jag de senaste sju åren studerat neuroarkitektur, ett område där forskning kring hjärna, beteendepsykologi och antropologi samsas med arkitektur och samhällsbyggnad.

Neuroarkitektur är en forskningsdisciplin som ger oss förståelse för hur formgivning inverkar på hjärna och hjärta och hänger ihop med våra upplevelser och beteenden.

– När vi formger miljöer, inomhus likaväl som utomhus, är det viktigt att förstå att grunden för hur vår savannhjärna tolkar intryck, har sitt ursprung i den vilda naturen.

Hon konstaterar att vi fascineras och mår bra av det som påminner om en behaglig tillvaro i naturen: grönska, dofter, rymd, utsikt, skydd, stillhet, skönhet, variation och att utforska. Liksom att vi skräms av det som signalerat fara: ödslighet, dunkel, oförutsägbara ljus- och ljudintryck, dåligt skydd för vila, ensamhet, hinder och det vi inte förstår.

– Hjärnan formar vår uppfattning av verkligheten och styr oss med känslor. De starkaste är rädsla och njutning. Vår drivkraft är fortfarande att överleva genom att fly undan rädsla och söka det som känns skönt.

Miljöer som får oss att fokusera och prestera

Annika Brommesson menar att vi får en ”djävulskyss” av noradrenalin och kortisol då hjärnan uppfattar fara. Pulsen och blodtrycket ökar, matsmältning och immunförsvar tar paus. Vi känner obehag och får sämre förmåga att tänka klokt och kreativt. Stress gör oss osmarta, själviska och ofokuserade.

Men en miljö där vår hjärna uppfattar välbehag ger oss däremot en ”änglakyss” av hormonerna oxytocin, dopamin och serotonin. Vi blir smartare, snällare, presterar bättre och livet känns skönt.

– Miljöer som får oss att känna oss hemma gör så att vi kan slappna av, fokusera, prestera bättre, bli mer empatiska, samarbetsvilliga, kreativa och friska.

Hon säger att vi omedvetet väljer omgivningar där vi har utsikt och rymd, ryggen fri, tak över huvudet, slät mark under fötterna, variation och frihet, och med inslag av skönhet.

– Som Ralph Erskine, arkitekt och förgrundsgestalt inom svensk arkitektur, uttryckte det: ”För att skapa bra arkitektur måste man tycka om och förstå människor, eftersom arkitektur påverkar människor i vardagen och handlar om att skapa rum för mänskligt liv.”

Sociala platser ett mänskligt behov

Inom neuroarkitektur arbetar man med forskningsbaserade verktyg. Ett sådant är placemaking, som bygger på att vi motiveras av en plats ”erbjudanden”, det vill säga skäl att besöka platsen och att vilja återkomma till den. Metoden bygger på faktorerna lättillgänglighet, bekvämlighet, användbarhet samt livfullhet, vilket innebär möjlighet att iaktta, möta och umgås med andra människor.

Annika Brommesson påpekar att vikten av ”livfullhet” är brännande aktuell då många arbetat hemifrån under en längre tid.

– Enformighet stressar. Ödslighet och brist på mänsklig omsorg upplevs skrämmande. Vi behöver förhålla oss till att ”social svält” är livsfarlig för vår hjärna. Och känslor är som virus, de smittar blixtsnabbt.

Hon menar att vi behöver sköna platser där vi enkelt kan mötas och umgås och samtidigt hålla fysisk distans. Platser som ger oss rum att byta några vänliga ord eller möta en vänlig blick. Med det mänskliga i fokus skapas morgondagens livfulla arbetsplats.

Senast uppdaterad: 2020-10-19