c

Skapar nytt land med muddermassor och järnsand

Industriboomen driver på utvecklingen i Norrland. I Skellefteå har Skanska skapat nya landytor till en kaj i norra hamnen. Ett uppdrag som krävt både unika lösningar och stor miljöhänsyn.

I Skellefteå har Sveriges största mudderverk hjälpt Skanska bygga grunden till en ny kaj. Verket är helt självförsörjande och har sovrum, toalett, kök och verkstad.
1 av 2 I Skellefteå har Sveriges största mudderverk hjälpt Skanska bygga grunden till en ny kaj. Verket är helt självförsörjande och har sovrum, toalett, kök och verkstad. Foto Skellefteå kommun
I Port of Skellefteå har Skanska skapat åtta hektar landyta till en ny kaj. När den står klar 2024 ska den kunna ta emot större fartyg och tyngre gods.
2 av 2 I Port of Skellefteå har Skanska skapat åtta hektar landyta till en ny kaj. När den står klar 2024 ska den kunna ta emot större fartyg och tyngre gods. Foto Skellefteå kommun

Just nu pågår en liten industrirevolution i norra Sverige. I Skellefteå är det bygget av Northvolts batterifabrik som driver på utvecklingen. Bland annat har ökningen av inkommande gods skyndat på utbyggnaden av stadens hamn, Port of Skellefteå. I etapp ett av projektet har Skanska, i samverkan med kommunen, först muddrat farleden för att öka djupet i hamnbassängen. Och sedan använt muddermassorna, tillsammans med järnsand från Rönnskärsverken, till att skapa åtta hektar ny mark.
Jonas Stenberg och Gunnar Lundmark på Skanska Väg och anläggning Norr, vittnar om ett utmanande uppdrag utan färdiga lösningar.
– Till exempel består botten här av väldigt porösa sediment. Det första problemet vi behövde lösa var hur vi skulle flytta muddermassorna och samtidigt undvika att de gled ut i vattnet igen, berättar Gunnar.

Gummiduk skydd mot föroreningar

Lösningen blev en invallning av det nya landområdet som delats upp i två, där det ena fyllts med muddermassor och bergkross och det andra med järnsand och bergkross. Men att muddra där det kan finnas miljögifter i lerlagren, och använda järnsand – en biprodukt från framställningen av koppar, har krävt stor miljöhänsyn. I projektet finns två miljödomar som Skanska hela tiden behövt ta i beaktande.
– Det var ett krav i den första miljödomen att insidan av de yttre vallarna skulle ha ett tätskikt. Det löste vi genom att klä vallarna med en tjock gummiduk som begränsar de metallföroreningar som kan finnas i massorna, berättar Jonas.
När det var dags att fylla med järnsand skruvades miljökraven upp ännu ett snäpp.
– Där la vi först en geotextil och sedan den täta gummiduken ovanpå, vilket bildar en slags bassäng för järnsanden. Det här var ingen självklar lösning. Vi fick prova oss fram och har till och med undersökt om det går att svetsa gummi under vatten. Det gör det inte, konstaterar Gunnar.

Lyckad samverkan

Allt som allt har 60 000 kubikmeter muddermassor flyttats från botten till den nya landytan. Just nu är marken tre meter högre än planerat, helt enkelt för att massorna behöver sätta sig innan det går att asfaltera. När den 250 meter långa kajen står klar 2024 ska de cirka en miljon ton gods som hanteras i dag minst kunna dubbleras. Målet är att skapa en av världens modernaste hamnar, med kranar och traverser som går på el.
– Det har varit ett väldigt roligt projekt där samverkan med kunden inneburit att vi kunnat testa nya saker och komma fram till unika lösningar. Samtidigt lyckades vi spara så mycket i projektet, runt 15 miljoner kronor, att kommunen hade råd att bygga 30 000 kvadratmeter landyta till, berättar Jonas.

Fakta: Hållbara lösningar i Port of Skellefteå

  1. Vid muddringen har Skanska använt bubbelridåer och miljögardiner för att förhindra spridningen av miljögifter. Bubbelridåer bildas av luft som trycks ut i vattnet via en kompressor. Miljögardiner består av geotextil som hålls nere med en kätting.
  2. Alla grävmaskiner har körts på fossilfri diesel, HVO100, och en elbil har köpts in speciellt för projektet.
  3. Bygget har genomförts utan behov av deponi. All massa har kunnat återanvändas.
  4. Genom att ta in en praktikant som haft svårt att komma in i arbetslivet har projektet även tagit hänsyn till social hållbarhet.
Senast uppdaterad: 2021-08-23

Rekommenderad läsning