c

Röster om digitalisering

Det kommer att krävas mer av alla, menar branschens aktörer. Det räcker inte längre att var och en tänker på sin affär eftersom en obruten digital informationskedja leder till ökat värde för alla. Läs vad representanter för olika verksamheter tycker Per-Anders Eriksson, Skanska, Thomas Eriksson och Peter Karlsson, Akademiska hus, Oskar Kurasz, Skanska Nya Hem och Johannes Bergström, Sweco delar med sig av insikter och åsikter i frågan.

Per-Anders Eriksson, Skanska, Thomas Eriksson och Peter Karlsson, Akademiska hus, Oskar Kurasz, Skanska Nya Hem och Johannes Bergström, Sweco.

Digitalisering ska skapa värde för kärnverksamheten

Per-Anders Ericsson, regionchef på Skanska Hus Göteborg, tror att digitalisering har bra för effekter på affären. Sänkta kostnader som i sin tur ger fler konkurrenskraftiga anbud och ett ökat värde för kunderna är ett par av dem.

På vilket sätt påverkar digitaliseringen affären?

– Tack vare digitaliseringen kan vi bland annat visualisera våra projekt bättre. Med 3D-modeller kan vi koppla ihop projektet med tidplaner och se hur det växer fram. Vi kan snabbt upptäcka om det finns feltänk och saker som krockar samt bygga bort risker och skapa en bättre förståelse hos dem som ska jobba med projektet. Så på så sätt påverkar digitalisering affären. Dessutom ger det våra kunder ett värde att vi kan mäta saker, och genom att bygga in sensorer med mera i byggnader finns även data som kan bli värdefull. Det är en bra affärsaspekt.

Vilka andra positiva effekter ser du?

– Effektiviseringen av arbetet, en bättre informationsdelning, att det blir lättare att sprida information, förenklade arbetssätt, ökad förståelse genom bättre visuella modeller, bättre kvalitetssäkring samt mindre risk för fel är några positiva effekter. Man kan se flera positiva spinoff-effekter av att ha tillgång till information på ett enkelt sätt. Exempelvis att du kan se ritningen direkt på plats i paddan istället för att gå in i byggboden. Involveringen blir också bättre när vi enkelt kan sprida informationen.

Finns det något man bör se upp med?

– Man måste tänka på i vilken takt implementeringen görs, så att medarbetarna kan anpassa sig. Det ska vara väl kommunicerat, finnas god support och framförallt innebära nytta för medarbetarna. Det är viktigt! Dessutom finns en säkerhetsaspekt för informationshantering i molntjänster och liknande som vi måste ha med i beräkningen.

Var befinner sig Skanska Sverige idag i förhållande till medarbetares, konkurrenters och kunders förväntan?

– Våra medarbetare förväntar sig bra IT – det finns få saker som kan skapa så mycket irritation som IT-hjälpmedel som inte funkar bra. Det måste bara finnas där, annars betraktas det som dåligt. Vi ligger rätt bra till jämfört med våra konkurrenter, då vi satsat på olika delar inom digitalisering. Och jag tror att vi uppfyller våra kunders förväntningar. Ritningar, relationshandlingar med mera som tidigare var på papper lämnas idag digitalt och kunden måste då ha system för att kunna ta emot den digitala leveransen. Här sker en växelvis utveckling.

Var befinner ni er inom regionen om fem år?

– Vår tanke är att vi ska fortsätta vara en av de främsta regionerna i Skanska och fortsätta generera nytta med hjälp av digitalisering – både i projektering och produktion.


Pappersritningar är i princip bannlysta på campus Albano

Bygget av campus Albano är i full gång – ett hållbart campus med utbildningslokaler, kontor och laboratorier för studenter, lärare och forskare. Helt enkelt ett vetenskapligt nav som knyter ihop Stockholms universitet med Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet. Att detta skulle vara ett digitalt projekt bestämde Akademiska Hus redan från start – det gällde allt från ritningar till projektering där modellerna sedan blev användbara i produktionen.
– Går du ut på vårt bygge idag så ser du inte en enda ritning. Vi har kommit väldigt långt, säger Thomas Eriksson, projektledare på Akademiska Hus.

Skanska bygger campus Albano och i förfrågan från Akademiska Hus tryckte man hårt på digitalisering. Vid upphandlingen av underentreprenörer tog Skanska med alla kravställningar och formuleringar så att alla skulle veta vad som gällde när de kom till bygget.
– Vi förväntar oss att alla som jobbar i projektet i framtiden jobbar digitalt med paddor ute på bygget, säger Thomas och fortsätter:
– Allt som har med besiktning, egenkontroller och arbetsberedning att göra ligger i olika digitala program.

3D-modeller ökar förståelsen för alla

Thomas menar att den stora vinsten i projektet är att rätt ritning alltid finns på plats och att man med hjälp av 3D-modellerna alltid kan lösa eventuella problem som dyker upp.
– I en 3D-modell ser du hur projektören har tänkt att rör, elledningar med mera ska korsa varandra. Det är mycket enklare att titta i den och flytta och justera eftersom du ser konsekvenserna hela tiden, istället för att ha flera branschers ritningar på ett bord för att kunna förstå vad du håller på med.

Även kommande hyresgäster har stor glädje av 3D-modellerna.

– Vi har använt modeller för att visualisera hur det kommer att se ut när hyresgästerna flyttar in. Vi lyfter in möbler, lampor, projektorer och allt i modellerna för att de verkligen ska förstå hur lokalerna kommer att se ut. Då har hyresgästerna också möjlighet att ändra om det är något som inte ser ut som de tänkt sig, förklarar Thomas.  

Hur ta med kunskaper till befintligt bestånd?

Peter Karlsson är innovationsledare på Akademiska Hus. Han tycker att campus Albano är ett lysande exempel på hur man jobbar på rätt sätt från start.
– Vi tjänar pengar i produktionen, även om projektering kanske varit aningen dyrare, men totalt sett är detta ett mycket kostnadseffektivt sätt att arbeta. Det är också lättare att tidsplanera eftersom man ser hur det ska se ut när det är klart, säger han.

Dock funderar han över hur de ska få in arbetssättet i befintliga byggnader.

– På campus Albano har det varit relativt enkelt eftersom vi började med det digitala från start, men hur ska vi göra med resterande bestånd? Vi har börjat scanna modeller men frågan är hur vi får ihop dem med de fina BIM-modellerna? Vi funderar mycket på hur vi ska ta med oss information från projekt och vad vi behöver för att visualisera hur byggnader används. När vi vet det kommer det att underlätta arbetet en hel del. 

Använd informationen i förvaltningen

Den stora utmaningen handlar om att förändra kärnaffären, att se hur digitalisering påverkar fastighetsbranschen i grunden när det gäller avtalslängder och liknande, menar Peter.

– Tittar vi på kontor i Stockholm till exempel är endast hälften av platserna upptagna, alltså finns 50 procent ledig kapacitet. Tänk om vi kunde använda dem på ett mer effektivt sätt, kanske till och med slippa bygga nytt – det hade varit det mest hållbara. Genom att ingå i ett nätverk skulle man kunna få tillgång till olika kontor eller co-workingplatser, säger han och fortsätter:

– Vi behöver skapa modeller över byggnaden redan från start, som sedan lever genom hela projekteringsskedet och även används i förvaltningen, i ännu högre utsträckning än vad vi gör idag. När vi använder samma modell, där vi lägger in all information och driftdata, får vi en digital tvilling som följer med i hela byggnadsskedet in i förvaltningen. Det tror jag är jätteviktigt!

Campus Albano

Campus Albano kommer knyta ihop Stockholms universitet med KTH och KI. Det är ett av de första projekten i landet som certifieras enligt Citylab. Citylab är en ny certifiering som omfattar hela stadsutvecklingsprojekt och ett bevis på ett ambitiöst hållbarhetsarbete i planering, genomförande och förvaltning.

Skanskas uppdrag omfattar omkring 65 000 kvadratmeter. Men det pågår även många projekt på området där andra byggbolag är involverade. Bland annat byggs bostäder för 1 000 studenter i samverkan med Svenska Bostäder.


Samverkan och nytänkande

Det kommer att krävas mer av alla. Det räcker inte längre att var och en tänker på sin affär eftersom en obruten digital informationskedja leder till ökat värde för alla. Det menar Oskar Kurasz, verksamhetschef på Skanska Nya Hem

– Alla i branschen måste tänka nytt och vi behöver jobba på ett innovativt och nyanserat sätt. Det innebär att vi hela tiden blickar framåt, inte bara när det gäller våra processer, utan också vad vi erbjuder till våra kunder. Vi vet att det finns en uttalad förväntan på oss inom Skanska att leverera smarta digitala lösningar i världsklass – och idag är vi på god väg att positionera oss så på marknaden. Ett konkret exempel är att det sedan februari i år finns möjlighet för projekt inom Skanska Nya Hem att testa verktyg med AI-stöd i pågående uppdrag, säger Oskar Kurasz,.

Pionjärer i branschen

– Vårt samarbete med det norska techföretaget Spacemaker gör oss till en av de första i branschen som använder artificiell intelligens i bostadsutvecklingsprojekt. Målet är att se hur vi kan effektivisera våra processer, spara tid och skapa ökat värde. Det som sticker ut med Spacemakers lösning är den mängd parametrar som kan testas samtidigt redan på affärs- och projektutvecklingsstadiet. Genom att få förslag utifrån bland annat bullernivå, yta mellan fastigheter, mängd dagsljus i varje bostad eller hur utsikten blir, adderas värde för både beställare och lägenhetsköpare. Dessutom kommer programvaran att hela tiden lära sig, och ge oss bättre och mer anpassade förslag, avslutar Oskar Kurasz.


Målet: en obruten informationskedja

– Generellt kan man säga att det idag krävs mer av alla. Från oss på konsultsidan till beställaren, teknikleverantören och fastighetsförvaltaren, säger Johannes Bergström, digital strateg Sweco Architects.

– Vi behöver se över våra rutiner och processer med målet att skapa en obruten, digital informationskedja. Det räcker inte längre att var och en tänker på sitt led och sin affär. Då kommer informationskedjan att brytas i något steg och möjligheten att skapa mervärden försvinner. Därför behöver vi i än högre utsträckning arbeta tillsammans, inte bara för att spara tid, utan för att kunna lägga den tid vi har på mer kvalificerat arbete och smartare lösningar. Vi kan fokusera mer på analys och på att ta fram bra beslutsunderlag. Det innebär att invanda rutiner och vanor måste förändras. Här har varje aktör ett ansvar för att skapa mervärden, inte bara för sin egen disciplin utan att ställa sig frågan: Vad kan vi göra för att tillgodose behoven i hela kedjan?

– Två ”gamechangers” som håller på att förändra branschen i grunden är molntjänster och parameterisk design. Molnbaserad hantering av modeller och information gör att projekten blir mer transparenta och kommunikationen bättre eftersom det är en förutsättning för avancerade analyser och beräkningar. Där man tidigare exempelvis var beroende av veckovisa pdf-avstämningar kan nu alla aktörer se projektet direkt, var de än befinner sig. Transparensen blir värdeskapande för beställaren. Datadriven design, eller parametrisk och generativ design, är en annan stor möjliggörare. Genom ett nära samarbete mellan konsulter och beställare kan tillvägagångssätt anpassas utifrån behov och gemensamma beslut vila på en väl genomförd analys baserad på siffror och fakta, istället för på antaganden. Parametrisk och generativ design kan användas som verktyg i alla skeden och skalor, från att automatisera delar i designprocessen till att optimera och utforma stadsplaner.

– Jag är väl medveten om att digitaliseringen innebär utmaningar. För att bli mer digitala i projekt krävs också att man frigör tid, genom teknisk innovation och ny metodik, vilket initialt kan innebära en högre kostnad. Och särskilt på ett stort företag kan det vara svårt att implementera och föra ut nya arbetssätt. Å andra sidan har stora organisationer fördelen att rymma både spets och bredd i de egna leden. Det handlar om att hitta nyckelpersonerna som kan driva förändringen, avslutar Johannes Bergström.

Senast uppdaterad: 2020-03-26