Konceptet är i grunden enkelt. När staden bygger en tunnel, ett bostadsområde eller ett köpcentrum blir det flera miljoner ton bergmassor över. Genom att bearbeta massorna kan de återanvändas till att bygga nya bostäder, kontor och andra byggnader som är nödvändiga när staden växer.
Och ju närmare projekten man bearbetar berget, desto kortare blir transportsträckorna.
– Transporter står för en stor del av utsläppen inom byggsektorn. Enligt Trafikverket krävs det att Sverige minskar vägutsläppen i en takt som saknar historiskt motstycke för att nå uppsatta mål. Skanska har ansvar att dra sitt strå till stacken, säger Daniel Bergström, marknadschef på Skanska och tillägger:
– Alternativet är att köra massorna till platser utanför staden där de bearbetas – och sedan transporteras tillbaka till projekten. I praktiken skulle det innebära att vi under flera års tid släpper ut tusentals ton koldioxid i onödan.
Närområdet i fokus
Skanskas första citynära kross öppnade 1999 i Nacka kommun öster om Stockholm. Sedan dess har verksamhet upprättats på flera platser runt om i Stockholmsområdet där staden utvecklas, bland annat i Hammarby sjöstad, Järvastaden och Årsta.
Fokus har från början varit att minimera störningar för de som bor och arbetar i området nära krossen.
Enrique Oyarzun är projektledare för Järvastaden AB, där Skanska mellan 2008–2015 hade en kross belägen mitt i projektområdet.
– För oss var det A och O att värna om de boende i Järvastaden. Det fanns på förhand en viss oro för störande buller och damm, men Skanska var alltid lyhörd och hade metoder för att minimera påverkan, säger Enrique Oyarzun.
Krossen i Järvastaden stod nära intill nyproducerade bostäder. Daniel Bergström bekräftar att så ofta är fallet.
– Vår verksamhet är anpassad för att se till att krossen inte påverkar omgivningen i större utsträckning. Oavsett om det ligger bostäder eller kontor 100 meter från krossen anpassar vi verksamheten så att den inte stör.
Vilket är det största missförståndet med citynära krossar?
– Att det skulle vara en miljöförstörande verksamhet. Det är faktiskt helt tvärt om. Allting är också noggrant reglerat. Vi skulle inte få bedriva verksamhet om den på något sätt skadade människorna eller miljön runtomkring. Vi skulle heller inte vilja bedriva en sådan verksamhet. Klarar vi inte av miljökraven stänger myndigheterna ner, vilket vi inte har behövt göra vid någon av våra krossanläggningar.