Framtidens operationshus med patienten i fokus
Vid Centralsjukhuset i Karlstad har vi på uppdrag av Landstinget i Värmland byggt framtidens operationshus med patienten i centrum. Uppdraget omfattar en 28 000 kvadratmeter stor nybyggnation och ombyggnad av 7 000 kvadratmeter. 2011 påbörjades projektet och 2018 stod Sveriges modernaste operationshus klart.
Projektet var en totalentreprenad med partnering, vilket innebar ett nära samarbete med Landstinget i Värmland. Med denna samarbetsform undvek vi motpartsförhållanden och byggde bättre hus.
Det färdiga resultatet är en förebild för omvärlden. Samarbetsformen, totalentreprenad i partnering, har hjälpt oss att jobba tillsammans med beställare och underentreprenörer mot samma mål.
Fokus på patientens resa genom sjukvården
Operationshuset fokuserar på att patientens resa genom sjukvården ska vara smidig och enkel. Därför samlas vården kring patienten. I stället för att ta sig till olika enheter på sjukhuset, går patienten direkt till operation och träffar alla specialister samt får undersökningar innan operation utförs.
Energi och miljö var viktiga fokusområden i projektet. Energianvändningen i det nya operationshuset är låg jämfört med andra sjukhus. Genom simuleringar hittade vi den bästa lösningen över tiden.
Operationshuset har certifierats enligt det internationella miljöcertifieringssystemet LEED. Detta är den första byggnaden i Sverige som certifierats enligt den nya klassificeringen LEED Healthcare. Byggnaden bedömdes utifrån ett antal områden som materialval, inneklimat, energianvändning, vattenförbrukning och placering.
Ett grönt operationshus
Det nya operationshuset var ett grönt projekt med fokus på energi och materialval. Förutom projektets miljöplan, fanns det tre viktiga huvudområden som styrde miljöarbetet: LEED, SundaHus och energihantering.
Databas för materialval
Vi valde byggmaterial i databasen SundaHus, som innehåller information om miljöbedömda byggvaror. Till operationshuset valde vi främst produkter som tillhörde de två högsta klassningarna. När vi valde en produkt, lades den in i databasen och vi fick en överblick av de produkter som användes. Landstinget kom upp i ett exceptionellt högt antal dokumenterade material.
– Att använda system som bedömer byggvaror ställer krav på leverantörer och utvecklar branschen. De drivs till att kontrollera och utvärdera produkterna, säger Lisa Falkenström som var miljösamordnare för projektet.
Energihantering
Vi utförde energisimuleringar för att hitta lösningar som gav oss låg energiförbrukning och ett bra inomhusklimat. De största energikostnaderna för energianvändningen var inte under själva byggnationen, utan under driften.
Vi använde den senaste tekniken när det gällde energilösningar och klimatsmarta åtgärder. Ett exempel är luftflödena som är dimensionerade efter den senaste forskningen om renhet för operationsrum. Vi använde roterande värmeväxlare med ett luftbehandlingsaggregat till varje operationssal. På så sätt minimeras smittorisken och vi fick lägre driftskostnader i längden.
Vi borrade även 70 nya energibrunnar i berget och kunde därmed få ner den köpta mängden energi.
Snabba beslut på projektkontoret
– En framgångsfaktor i partneringarbetet var projektkontoret. Bredvid byggarbetsplatsen satt vi tillsammans med beställaren, underentreprenörer och konsulter. Vi hade effektiva möten och snabba beslutsvägar. Det säger Karl-Arne Lersten, projektchef.
Unikt för projektet var att Skanska köpte in all utrustning. Eftersom vi i ett tidigt skede visste vilken utrustning som skulle användas kunde våra installatörer prata direkt med leverantörerna i stället för att göra antaganden.
Ritningar i 3D ökade engagemanget
Hösten 2011 inleddes den omfattande projekteringen. Redan från början involverades medarbetare på Centralsjukhuset i Karlstad. Verksamhetsrepresentanter fångade upp önskemål och förankrade delmoment hos medarbetarna.
Förståelsen har underlättats av ett rumsfunktionsprogram i en databas. Tredimensionella ritningar ökade förståelsen för hur de planerade lokalerna skulle se ut.
Rumsfunktionsprogrammet var ett viktigt verktyg. Gruppen som ansvarar för utrustning har, tillsammans med arkitekten, lagt in allt som ska finnas i rummet i databasen. Det låg till grund för hur vi dimensionerade rummet avseende ventilation, antal eluttag, gasuttag och andra installationer.
Projektet innebar en enorm mängd installationer som ventilation, el, behörighet, ljus, medicinska gaser och annat. Vi undvek installationskrockar i byggprocessen genom att rita upp alla installationer i BIM.
Kostnadseffektiv konstruktion
Våren 2012 började vi bygga. Källarbjälklag och källarväggar består av vattentät betong. Dessa gjöts på plats. Våningsplanen 1-4 består av prefabricerade håldäck. Pelare av betong och bjälklagsbalkar av stål ger en stabil byggnad. Ytterväggarna är av betong med tegelfasad som smälter in med närliggande byggnader.
Salarna byggdes med prefabricerade modulväggar. Det var kostnadseffektivt och gjorde salarna flexibla - på en helg kan två operationssalar förvandlas till tre. Modulväggarna är i plåt, de är mycket tåligare än gipsväggar.
Det är samma antal salar som tidigare, 21 stycken, men fler patienter kan opereras. Det beror på att salarna i stort sett är likadana – vilket betyder att de flesta ingrepp kan göras i alla salar.
Styrning av system
Alla system på sjukhuset styrs, övervakas och mäts noggrant via datorer. Personalen kan optimera driften och jobba med förebyggande underhåll för att slippa driftsstörningar. Med dessa styrmedel kan energiförbrukningen sänkas.
Varje operationsrum fick ett ventilationsaggregat som förser lokalen med ren och tempererad luft. Roterande värmeväxlare används för lägre energiförbrukning. All belysning är styrd via närvaro, efter dagsljus eller inställd tid. Belysningen är energisnål och effektiv.
Trådlöst internet och mobilt nätverk finns i hela huset. De plåtbeklädda väggarna medförde att vi fick sätta upp fler accesspunkter för datanätet och antenner för mobilnätet.
Säker arbetsplats
Byggnationen var en låst arbetsplats vilket betyder att ingen kunde komma in utan att ha genomgått en säkerhetsintroduktion. Även vid studiebesök hölls en säkerhetsintroduktion och skyddsutrustning lånas ut.
Vid skyddsronder varje vecka tittade vi på vad som kunde påverka arbetsmiljön. Vi arbetade även mycket med arbetsberedningar där projektörer, projektadministration och yrkesarbetare deltog. Då kunde vi se vilka risker ett arbetsmoment kunde innebära.
Projektet i siffror
- Cirka 50 ventilationsaggregat.
- 20 300 meter rör, vilket motsvarar drygt 50 varv runt en friidrottsarena.
- 70 borrhål à 180 meter (totalt 12 600 meter).
- 947 dörrar
- 510 fönster
- Cirka 7 000 kvadratmeter gipsskivor, vilket nästan täcker en hel fotbollsplan.
