Från 70-talsfastighet till modernt lågenergihus
Området Backa Röd tillhör miljonprogrammet och ligger på Hisingen i Göteborg. Här har vi byggt om ett fyravåningshus med 16 lägenheter till ett lågenergihus.
Det främsta målet med ombyggnaden var att sänka energianvändningen med två tredjedelar. Men vi har även satt in nya badrum, kök och renoverat ytskikt. Alla el-, vatten och avloppsinstallationer har också bytts ut.
Upphandlad förtroendeentreprenad
Projektet är upphandlat som en förtroendeentreprenad eftersom Bostads AB Poseidon ville att vi, med vår erfarenhet av den här typen av hus, skulle vara med redan i projekteringen.
Byggherren Bostads AB Poseidon äger 1600 lägenheter i Backa Röd, ett område som byggdes i början av 70-talet. Huset som vi har byggt om är ett punkthus i fyra våningar med fyra lägenheter per plan.
Projektets största utmaning var att få huset lufttätt. Vårt arbete började därför med att vi samlade alla i projektet och hade en stor genomgång av projektet. Vi åkte även på studiebesök med all personal till Brogården i Alingsås där vi tog del av deras erfarenheter.
Backa Röd – ett pilotprojekt för att energieffektivisera
Huset i Backa Röd är ett pilotprojekt för Bostads AB Poseidon. Tillsammans utvecklade vi teorier om energieffektivisering som vi sedan testade i fyravåningshuset. Den stora energiminskningen ville vi uppnå genom att tilläggsisolera och täta hela byggnadens klimatskal samt återvinna värmen i frånluften. Därför installerade vi ett FTX-system (från- och tilluftsventilation med värmeåtergivning) vilket även gav ett bra inomhusklimat.
Utvärdering av projektet gjorde genom att vi använde ett likadant hus i området som referens för att löpande kunna jämföra energianvändningen.
Slutresultatet blev betydligt bättre än väntat! Energianvändningen har sänkts drastiskt och vi har skapat ett mycket tätt hus.
Enorm kunskapsbank
Skanska har tidigare skapat en enorm kunskapsbank som vi kallar Miljonhemmet. I den samlar vi våra erfarenheter från miljonprogrammet. Till Backa Röd har vi hämtat verktyg ur Miljonhemmet för att exempelvis inventera betongskador, tilläggsisolera fasad och installera FTX-system. Samtidigt har projektet i Backa Röd resulterat i kunskapsåterföring till Miljonhemmet.
Viktigt att involvera de boende
De boende involverades tidigt i projektet via en boendegrupp som var med och tog fram vilka åtgärder som behövde genomföras. I april 2009 påbörjades ombyggnaden och i november, samma år, kunde hyresgästerna flytta in igen.
Byggprocessen
Vi började med att täcka in hela huset för att undvika fuktskador eller andra stopp på grund av dåligt väder.
Krypgrund, sockel och fasad tilläggsisolerades.
Vi bytte även ut samtliga fönster mot nya, med lågt energivärde. Att få tätt mellan karm och fasad var ett svårt moment.
Takfoten byggdes ut för att täcka över den tilläggsisolerade fasaden. Även vinden tilläggsisolerades och på vindbjälklaget, ovanför trapphuset, byggde vi ett helt nytt fläktrum. Byggnaden blev därmed mycket lufttät.
För att säkerställa ett bra inomhusklimat installerade vi även ett nytt FTX-system (från- och tilluftsventilation med värmeåtergivning).
Sammantaget har åtgärderna resulterat i ett så lågt uppvärmningsbehov att huset bara kommer att behöva tillskottsvärme under årets kallaste månader, vilket då sker med fjärrvärme.
Rejäl upprustning
Förutom ombyggnaden till lågenergihus har vi även gjort en rejäl upprustning av byggnaden. Vi har satt in nya badrum och kök samt bytt ut el-, vent-, vatten- och avloppsinstallationer. Vardagsrum och sovrum har fått nya fräscha parkettgolv. Lägenheterna har även fått nya ytskikt och säkerhetsdörrar.
Balkongerna fungerade tidigare som en stor köldbrygga och därför sågade vi bort samtliga. Nya balkonger monterades utanför isoleringsskiktet och de boende fick möjlighet att välja till inglasning.
Fasaden har betonglagats och isolerats med 20 cm cellplast.
Effektiv drivkraft
För att hjälpa de boende att hålla nere varmvattenanvändningen har vi installerat en separat varmvattenmätare för debitering i varje lägenhet. Då kan de boende direkt se kostnaden vilket är en effektiv drivkraft att sänka användningen. Även uppvärmning och kallvatten mäts men debiteras inte separat till varje hyresgäst.
Rumstemperaturen mäts i varje lägenhet. I krypgrund och på vind mäts temperatur, fuktkvot och relativ fuktighet.
Byggnadens förbrukning kommer att mätas kontinuerligt. Förbrukningen jämförs med ett exakt likadant befintligt punkthus i området som inte är ombyggt.
Omvandlingen till lågenergihus innebär att huset nu drar knappt en tredjedel så mycket energi som tidigare.
LCC-kalkyler
Projektet visade att LCC-kalkylerna stämmer med verkligheten.
LCC står för Life Cycle Cost och är ett samlingsnamn för de beräkningar som görs för att bedöma en produkts eller byggnads totalkostnad under hela dess livslängd.
Fördelen är att inte bara investeringskostnaden bedöms, utan även drifts- och underhållskostnader. När vi beräknar livscykelkostnaden analyserar vi inte bara energi. Det är exempelvis rimligt att anta att olika ytskikt kostar olika mycket, men också har olika underhållsbehov och livslängd. En livscykelkostnadsberäkning gör det lättare att jämföra de olika alternativen. Den kan göras för en viss produkt, som fönster och väggtyp, eller för en hel byggnad.
Grön arbetsplats
Eftersom byggprocessen innebär en miljöpåverkan har vi certifierat arbetsplatsen enligt Skanskas egna miljömärkningssystem, Grön arbetsplats.
Grön arbetsplats innebär att vi minskar vår klimatpåverkan på arbetsplatsen bland annat genom att använda oss av energieffektiv belysning på etableringen (både inne och ute), ha höga avgaskrav på maskinerna samt striktare krav än lagkraven för kemikalier och avfallshantering. Vi följer också upp vår energianvändning kontinuerligt. Dessutom köper vi inte flaskvatten och all fika samt kaffe är kravmärkt.
Så tyckte vår kund
- Skanska har tagit vara på all erfarenhet från tidigare projekt och applicerade den i det här projektet. Resultatet blev därför otroligt lyckat. Det här var första gången vi inte hade några klagomål från hyresgäster på drag, kallras eller liknande problem under en så pass kall vinter som det var 2009, berättar Cathrine Gerle, Poseidon.
