c

ESS, Lund

  • I december 2021 lämnar Skanska över helheten för byggnaderna till ESS. Foto: Perry Nordeng/ESS
  • I december 2020 är anläggningen färdigställd till 75 procent.
  • ESS-anläggningen är totalt cirka 650 meter lång. Målstationsbyggnaden är 125 meter lång och ungefär 30 meter hög. Den 537 meter långa acceleratortunneln är byggd under jordytan och täckt med jord.
  • Flygbild över ESS byggarbetsplats i juli 2017.
  • Flygbild ESS byggarbetsplats i juni 2017. Foto: Perry Nordeng/ESS.
  • Flygbild ESS byggarbetsplats i Lund augusti 2017
  • Installation of grävpålar i området för ESS målstation
  • Casting 400 mm bottom slab
  • Gjutning av den första delen av bottenplattan för ESS målstation. Denna är 400 mm och kommer följas av en 1600 mm tjock bottenplatta
  • Cold Box, inne i klystrongalleriet på ESS i Lund. Det är här Heliumgasen kyls ner till mycket låg temperatur, innan den leds in i acceleratorn, där den slutgiltiga nedkylningen till 2K (-271O C) sker i kryomoduler.
  • Kryobyggnaden på ESS i Lund innehåller kompressorer för att kyla heliumgas som står i stora tankar utanför. Heliumgasen kyls ner till 2K och övergår då till flytande form, vilket gör acceleratortunneln supraledande
  • Fasaden på den 489 meter långa Galleribyggnaden som löper längs hela Acceleratortunneln och förser den med accelerationskraft
  • Inne i Front End Building på ESS
  • Klystrongalleriets Loading Hall, som har en traverskran för lyft av tung utrustning
  • Test Stand inne i klystrongalleriet på ESS. Här ska klystroner och utrustning testas och kalibreras innan anläggning går i drift
  • Översiktsbild av Monoliten på ESS i Lund som består av rejäla betongkonstruktioner. Vissa av väggarna är gjutna i tungbetong innehållande järnmalm
  • Beam Line Gallery och Experimenthall 3. I långa glasrör ska netruoner ledas ut till de experimentstationer som ligger längst ut
  • Pålning för Beam Line Gallery, rader av neutronrör som leder ut till experimenthallarna
  • Återfyllning av ESS Acceleratortunnel, som kommer ligga under en 5-7 meter hög armerad slänt
  • Armering till 1600 mm tjock bottenplatta för ESS målstation
  • Stålskelett för ESS klystrongalleri
  • Bunkern på målstationsbyggnaden på ESS i Lund med betongkonstruktionen där Monoliten ska inhysas. Det är här spallationen kommer att ske
  • Grönt tak på ESS acceleratortunnel. Den ligger under marken och täcks av ett fem meter tjockt jordlager där vi sår gräs

Världens modernaste forskningsanläggning

I Lund har en tvärvetenskaplig forskningsanläggning byggts baserad på världens mest kraftfulla neutronkälla. European Spallation Source, ESS, kommer att bidra till att förbättra vardagen för många människor. Här kommer forskare från hela världen kunna studera framtidens material i detalj.

Skanska har ansvarat för att uppföra byggnaderna och infrastruktur för forskningsanläggningen och lämnade i december 2021 över samtliga byggnader till ESS. Arbetet genomfördes som ett samverkansprojekt vilket innebär att Skanska och ESS har haft ett öppet och integrerat arbetssätt. Tillsammans levererar vi en världsledande anläggning som har möjlighet att förändra världen. Forskningsanläggningen kommer att vara i full drift i slutet av 2027.

En sameuropeisk forskningsanläggning

ESS är en sameuropeisk forskningsanläggning där tretton medlemsländer bidrar med teknisk utrustning, kompetens och finansiering. Det är en så kallad spallationsanläggning, vilket innebär att protoner accelereras till nästan ljusets hastighet i anläggningens acceleratortunnel. När protonerna kolliderar med målet, ett roterande heliumkylt hjul, frigörs neutroner som leds ut till 15 experimentstationer i långa glasrör.

Instrumenten vid anläggningen kan liknas vid jättestora mikroskop som gör det möjligt att studera material på molekylär och atomär nivå. Anläggningen kommer att kunna användas för forskning inom en rad olika vetenskaper såsom medicin, biologi, kemi, fysik och teknik.

När ESS är i full drift kommer drygt 500 personer arbeta där. Anläggningen blir en mötesplats för forskare från hela världen och man räknar med att uppemot 3000 forskare årligen kommer att besöka ESS för att utföra sina experiment. Här skapas kontaktytor som ger utvecklingsmöjligheter för näringslivet, såväl regionalt som nationellt. Forskningen på ESS kommer att bidra till att möta stora samhällsutmaningar och leda till många spännande resultat inom bland annat materialforskning, förnybar energi, biomedicin och läkemedel.

Skanskas uppdrag

Skanska ansvarade för att tillsammans med ESS planera och bygga skalet och infrastrukturen till forskningsanläggningen. I uppdraget ingick att planera och bygga en drygt 500 meter lång acceleratortunnel, en målstation, tre instrumenthallar samt servicebyggnader. Utöver detta ansvarade Skanska även för vägar, ledningar, markarbeten och planteringar.

Byggprocessen

För en effektiv byggprocess och samtidigt möjliggöra att bygga ESS med den absolut senaste tekniken, har Skanska och ESS arbetat i nära samverkan där planeringen skett i etapper. Separata avtal slöts vid inledningen av varje etapp. Skanska deltog med sin kompetens i planerings- och projekteringsarbetet; ESS deltog med sin erfarenhet i byggorganisationen.

Byggarbetena på den 70 hektar stora ESS-tomten påbörjades 2014, men planeringsarbetet av denna avancerade anläggning startade långt tidigare och avslutades i decmeber 2021. Redan under 2017 började Skanska lämna över delar av anläggningen via så kallad early access – detta för att möjliggöra för ESS att påbörja installation och tester av teknisk utrustning och instrument. På byggarbetsplatsen arbetade som mest 1000 personer.

Hållbar och energismart forskningsanläggning

ESS kommer inte bara bli en av världens modernaste forskningsanläggningar, den kommer även bli en av de mest hållbara och energismarta.

ESS energikoncept baseras på tre pelare: anläggningen kommer att bli mycket energieffektiv och ska använda så lite energi som möjligt, all energi kommer från förnybara energikällor och spillvärmen ska återvinnas.

Skanska började med att ta fram en ekologirapport som styrt arbetet med att maximera biologisk mångfald baserat på arter som är naturliga för området. På grönytorna har det skapats olika habitat med vatten, träd, buskar och ängsmark för att locka insekter och vilda djur.

Det innebär att det mitt i jordbrukslandskapet möjliggjorts nya livsutrymmen för en mängd olika arter som tidigare varit undanträngda. Habitaten har blivit attraktiva för pollinerande insekter som humlor och bin i ett område där de behövs som mest.

Landsskapsdesignen är utformad för en skötselplan som inte kräver bekämpningsmedel, gödningsmedel eller konstgjord bevattning. Det innebär också låga drift- och underhållskostnader för kunden.

Överskottsvärmen återanvänds

En viktig del i hållbarhetsarbetet är den innovativa återanvändningen av överskottsvärmen från forskningsanläggningen. Det mesta av spillvärmen kommer att tillvaratas och återvinnas för uppvärmning av anläggningens olika kontor och byggnader samt det nya lågtemperaturfjärrvärmenätet i omgivningen, men framförallt i Lunds befintliga fjärrvärmenät. ESS bidrar därmed till att minska koldioxidutsläppen i Lund med omnejd, samtidigt som anläggningens driftskostnader sänks.

Den viktigaste och mest långsiktiga miljö- och hållbarhetseffekten av ESS är de framtida tillämpningarna av de forskningsresultat som anläggningen möjliggör.

ESS faser

  • Byggnation 2014-2027
  • Inflyttning ESS Campus mars 2021
  • Inledande drift 2023-2027
  • Full drift 2028

Här har vi samlat ett urval av våra svenska referensprojekt

Antal projekt

loading