c

Utmaning på hög höjd

Vilka värden och värderingar bygger vi in i riktigt höga hus? Flervärden pratade med en arkitekt, en projektchef och en stadsplanerare om för- och nackdelar med att sikta högt.

Få byggnader väcker så mycket känslor och åsikter som de som strävar högt mot skyn. Med all rätt. Ju högre byggnad, desto större påverkan har den på hela stadsbilden. Och om det gäller en förtätning finns det risk för att den både bildligt och bokstavligt överskuggar andra byggnader, parker och torg.

Turning Torso i Malmö och Lilla Bommen i Göteborg är några av landets högsta, och också mest kontroversiella byggnader. I samband med projektering och byggnation fick byggherrar och arkitekter vass kritik från såväl politiker som allmänhet. 12 respektive 28 år senare är allt glömt.

– Jag jobbade själv med Lilla bommen i Göteborg, numera ofta kallat Läppstiftet, och minns hur mycket skäll vi fick när vi byggde det. I dag ingår huset i kommunens profilvinjett, vilket är lite roligt. Men det är alltid många som tycker

mycket när man bygger högt, menar Per Hanson, projektchef på Skanska.

Det rödvita huset, ritat av Ralph Erskine i samarbete med White arkitekter, har kommit i kapp sin tid och är i dag ett uppskattat landmärke i Göteborg.

– Jag ser en väldig förändring i attityden hos allmänheten jämfört med för bara tio år sedan. Dagens göteborgare har en annan acceptans och de vill vara stolta över arkitekturen i staden, menar Björn Siesjö, Göteborgs stadsarkitekt.

För att fånga allmänhetens gillande finns det dock en viktig parameter; att arkitekturen har något att tillföra. Björn Siesjö anser att det finns ett antal mindre lyckade höghusprojekt i Göteborg, ibland för att politikerna kört över förvaltningen och att det estetiska inte prioriterats.

– Om man vill bygga högt i Göteborg menar jag att det ska ske genom en arkitekttävling, så att vi kan garantera en hög arkitektonisk kvalitet, säger Björn Siesjö.

För stadens framtida silhuett

På Göteborgs stadsbyggnadskontor håller man just nu på att lägga sista handen vid en strukturstrategi där stadens framtida silhuett är en viktig beståndsdel. Under decennier har i huvudsak nya kontor och bostäder fått byggas "långt ute i terrängen", för att citera Björn Siesjö, vilket innebär många och långa transporter. Men med dagens syn på energi- och hållbarhetsfrågor har målbilden ändrats.

Nu siktar staden på förtätning i ett antal centrala områden som nås med kollektivtrafik eller allra helst cykel. Här ska kontor och arbetsplatser, restauranger och butiker bidra till en levande stadsdel – både under arbetstid och på kvällar.

– Vi vill uppmuntra till att bygga tätare av flera skäl. Göteborg växer och vi måste bygga ut. Ibland är kvartersbebyggelse att föredra men vi ser gärna också höga hus, framför allt i kluster där det är lämpligt, som i Gårda, Masthuggskajen och Karlastaden, säger Björn.

Skanska bygger CityGate

I Gårda, nära Ullevi invid E6, ska tre höghus snart ta form, varav Skanska är byggherre för det högsta, Citygate, som blir 35–40 våningar. Och så mycket högre hus än så lär vi inte få se i Sverige under överskådlig tid. Skälen är flera. Dels är marken här förhållandevis billig, dels har vi sedan århundraden en tradition av lägre byggnader, sällan över sex våningar. I kombination med skrapor på flera 100 meter finns en risk att stadsbilden blir spretig och oharmonisk.

Ett högt hus kan också ge liv åt kvarter som saknar arkitektonisk karaktär, något som är fallet i Gårda.

– I till exempel tråkiga 1960–70-talskvarter kan staden bli mer spännande och pulserande när man spränger in högre hus. Bara det att många fler människor kommer till området ger energi, tänk på hur det är i New York. Gårda består av gamla kontorskvarter och jag är övertygad om att Citygate kommer att ge kraft och energi till fastighetsägarna runt omkring att renovera, menar arkitekten Søren Øllgard på Henning Larsen Architects som ritat Citygate.

Högt som förtätning

En annan aspekt på förtätning i befintliga områden är den sociala och mänskliga vinsten.

– Genom att förtäta får vi mer kommunikation. Alla människor som kommer ut från de höga husen skapar en innovationskraft, man möts mer, det sker utväxling och kreativitet. Men när man bygger torn är det avgörande att de understa planen är öppna och tillgängliga. Man måste skapa mötesplatser för att fika, jobba, mötas och kanske träna, menar Søren.

Förutom den dynamiska sociala aspekten, energibesparing och hållbarhetstankar finns det också något känslomässigt med höga hus. Alla som har stått framför Notre-Dame, Empire State Building eller någon av pyramiderna drabbas av ödmjukhet inför vad människan kan åstadkomma.

– Det är något himlastormande med höga hus. I alla framtidsvisioner och science fiction är husen höga, från Blade Runner till senaste Star Wars där biblioteket är en skyskrapa, menar Björn Siesjö.

Søren Øllgard är inne på samma spår.

– Det finns ett slags framtidsoptimism i höghus, de ger något väldigt speciellt mentalt. Det är helt enkelt ovanligt coolt att sitta högt uppe i luften och kunna titta ut åt alla håll.

Senast uppdaterad: 2017-06-15