c

Hjärnforskare Katarina Gospic: Prestera mer och må bättre med workfulness

Trots alla digitala hjälpmedel får vi inte mer gjort på jobbet. Snarare mindre, och vi blir stressade och till och med sjuka på köpet. Hjärnforskare Katarina Gospic menar att vår hjärna inte tål den vardag vi utsätter den för. Lösningen heter ”workfulness”.

Hjärnforskare Katarina Gospic hjälper företag och individer att skapa en sund digital arbetsmiljö med den princip hon kallar för ”workfulness”, en ordlek med begreppet mindfulness (”medveten närvaro”).

Vad är det i arbetsvardagen som hjärnan inte klarar av?

– Det som framför allt skapar skadliga beteendemönster är hjärnans belöningsstruktur, striatum. Hjärnan är kopplad för att föredra snabba belöningar. Allt vi kan få här och nu, är något vi vill ha. Och det var jättebra förut: om du hittade en gräddtårta på savannen var det smart att äta upp den, för du visste inte när du skulle få mat nästa gång. Därför utvecklades belöningsstrukturen för att belöna oss när vi åt. På samma sätt letar striatum ständigt efter uppgifter som går snabbt att lösa på jobbet, så att vi kan få snabba belöningar. För striatum är det en jättebra idé att till exempel kolla mobilen, fast vi borde koncentrera oss på rapporten som ska vara klar om en månad. Den nya tekniken öser distraktionsmöjligheter över oss och vår hjärnas belöningsstruktur beter sig som ett barn i en godisaffär. Helt utan att bry sig om konsekvenserna. 

Hur fungerar belöningarna?

– När du gör något hjärnan tycker att du är värd att belönas för utsöndras en dos dopamin. Det är samma substans som får dig att känna tillfredsställelse när du har sex eller när du äter något gott. Det får dig att må bra. Belöningssignalen uppmuntrar dig att fortsätta med beteendet som gav dig signalen från första början.

Vad är det som är så fel med att plocka fram mobilen, och få den där dosen dopamin? 

– Ofta plockar vi fram mobilen medan vi gör något annat. Många tror att man kan göra två saker samtidigt, multitaska. Men i studier som mäter prestation ser vi att alla presterar sämre när de gör två saker på en gång. Det beror på att hjärnan inte kan parallellprocessa, utan hoppar mellan uppgifterna. 

Kan man öva sin förmåga att multitaska?

– Ja. Men det är fortfarande inte bra för dig och du kommer alltid att vara långsammare när du multitaskar än när du gör en sak i taget. Och det farliga är att du får slut på energi i hjärnan. 

Katarina Gospic berättar vidare att den primitiva delen av hjärnan, den så kallade reptilhjärnan, styr vårt beteende mot enkla lösningar och snabba belöningar, särskilt när vi är trötta. Då tar den enkelt över från hjärnans smartaste del, frontalloben.

– När du är trött och energinivån sjunker i hjärnan får frontalloben svårare att kontrollera de primitiva impulserna. Ju fler stimuli du utsätter dig för, i form av signaler från mobiltelefoner, pushmeddelanden och annat, desto fler impulser.

Lösningen är att hjälpa frontalloben på traven.

– Börja med att rensa bort frestelserna: stäng ner onödiga fönster med nyhetssajter och chattforum på datorn. Lägg undan mobilen. På lång sikt ska man också veta att frontalloben arbetar bättre när du äter bra, sover tillräckligt och tränar regelbundet. Konditionsträning ger till exempel bättre kopplingar i frontalloben.

Text: Marie-Louise Olsen Foto: Oskar Omne

Senast uppdaterad: 2017-02-10