Du är här

Skanska i Sverige

Här hittar du information om Skanskas verksamhet i Sverige.

Stäng

Skanska ska vara klimatneutralt 2050

Skanska Sverige har visionen att bli klimatneutralt år 2050. Längs vägen sätts delmål i klimatarbetet. Hjälp på traven får Skanska av sina referensprojekt, däribland arbetet med den sex kilometer långa väg 815 i nordöstra Halland.

Till och med i Halland blev det en riktig vinter i år. Från vänster produktionschefen Jonas Andersson, anläggaren och skyddsombudet Kjell Erlandsson och projektchefen Ola Martinsson som fryser, men stolt visar upp den väg de byggt om. Det var skyddet av ytvattentäkten, sjön Mäsen, till höger, som gav inspiration till detta referensprojekt för Skanskas klimatarbete.

Samma dag som det stora klimatmötet COP 21 i Paris inleddes, den 30 november, drog Skanska sitt strå till stacken genom att presentera sin vision ”Klimatneutralitet 2050”.

 – Avtalet från klimatmötet visar tydligt att vårt klimatarbete är en strategisk affärsfråga, säger Agneta Wannerström på Hållbar Affärsutveckling i Skanska. 

Lönsamt klimat

Det är långt till 2050, men redan nu tar Skanska viktiga steg framåt i klimatarbetet. Satsningen är i linje med målet i Skanskas affärsplan att skapa Vinst med värde och är ett exempel på hur Skanska tar ansvar för kommande generationer med värderingen Värna om livet.

– Vi ser att vi kan få lönsamhet i klimatarbetet och på längre sikt är det en överlevnadsfråga. Kundernas efterfrågan på klimatsmarta lösningar kommer att öka.

Trafikverket har exempelvis börjat ställa krav på klimatkalkyler och i år kommer krav på att minska klimatutsläppen i projekten.

– Vi minskar även våra egna kostnader och risker på lång sikt, eftersom mindre klimatutsläpp är resultatet av effektivare resursanvändning. Detta ökar vår produktivitet och minskar våra kostnader, förklarar hon. 

Många åtgärder

För att nå visionen krävs ett oändligt antal åtgärder i alla delar av verksamheten. Att gå över till förnybara bränslen och energi och minska energianvändningen i tillverkningen av betong och asfalt är självklara åtgärder.

Att bygga nollenergihus som får sin energi från solceller minskar kundernas klimatpåverkan. I väg- och anläggningsprojekt finns stora klimatvinster i att optimera konstruktioner, material, massahantering och transporter samt använda förnybara bränslen.

– Klimatvisionen omfattar även vad Skanska köper från leverantörer och underentreprenörer, eftersom tillverkning av byggmaterial orsakar stora klimatutsläpp.

Skanska har jobbat många år med att beräkna klimatutsläpp och att göra klimatkalkyler för projekten. Frågan alla ständigt ska ställa sig är: Hur kan vi bli ännu bättre?

– Våra bästa väg- och anläggningsprojekt har lyckats minska klimatutsläppen med mer än 50 procent och har samtidigt minskat kostnaderna, påpekar Agneta Wannerström.

Skydda vattentäkt

Ett av dessa är Region Väg och Anläggning Västs totalentreprenad med att bygga om sex kilometer av väg 815 i nordöstra Halland (Nösslinge–Karl Gustav), från april till augusti 2015. Att vägen till stor del går längs sjön Mäsen, ytvattentäkt för Varberg och delvis primärt vattenskyddsområde, gjorde projektet speciellt.

– Jag kontaktade John Nyberg på Hållbar Affärsutveckling i Göteborg och tog även hjälp av Roger Nilsson och Fredrik Svensson på Skanska Teknik. Tillsammans satte vi upp miljömål och diskuterade lösningar, berättar projektchefen Ola Martinsson.

Bland annat blev det förbjudet att tanka och parkera maskiner i arbetsområdet vid sjön. En elbil hyrdes in för de interna transporterna och i övrigt användes biodiesel.

– Det var lite omständligt, men det kändes verkligen bra att göra något för miljön, minns anläggningsarbetaren Kjell Erlandsson.

Han berättar att alla på arbetsplatsen var med på noterna.

– Vi yrkesarbetare bryr oss minst lika mycket om miljön som våra chefer gör. Skillnaden är att vi inte har lika stora möjligheter att påverka. Men vi gör vad vi kan, fastslår han.

Själva arbetet var närapå helt unikt. Det normala i sådana här fall är att ta bort befintlig asfalt, schakta ur vägen och därefter lägga förstärkningslager, bärlager och asfalt.

– I stället fräste vi ner mellan 100 och 270 kilo makadam per kvadratmeter i den befintliga vägkroppen och täckte det med asfaltbeläggningen ITM. Därmed höjde vi vägen 15–25 centimeter, vilket dessutom gav positiva effekter på avvattningskraven på vägkroppen, berättar Ola Martinsson.

Inget till deponi

På de minskade transporter som metoden innebar beräknas projektet ha sparat 60 kubikmeter diesel. Inbegripet att ingenting från projektet gick till deponi.

Dessutom sparade man både material, maskintimmar och transporter på att reparera betongtrummor och byta ut andra mot vägtrummor av plast. Vilket starkt bidrog till att projektet minskade sin klimatpåverkan med 520 ton CO2-ekvivalenter och nådde Grönt 3 på Gröna Kartan, vilket är den näst högsta nivån.

Även ekonomiskt var det ett framgångsrikt projekt.

– Trafikverket hade budgeterat 27 miljoner och sparade 5–6 miljoner. Vi omsatte cirka 16 miljoner, så vi fick en bra slant över.

Ola Martinsson applåderar Skanskas vision om klimatneutralitet 2050.

Det är verkligen jättebra att vi sätter upp ett så ambitiöst mål. Men vi måste nog lägga i en lite högre växel om vi ska lyckas nå det, bedömer han

Text: Anders Wikberg / Foto: Jonas Arneson