Du är här

Skanska i Sverige

Här hittar du information om Skanskas verksamhet i Sverige.

Stäng

Krafttag mot kvartsdamm

Kvartsdamm kan orsaka silikos och finns på de flesta av Skanskas arbetsplatser. Men nu tar Arbetsmiljöverket krafttag mot skadligt damm. De företag som inte gör tillräckligt drabbas av sanktionsavgifter.

Skyddsombudet Kjell Norman, för dagen på täkten i Moraberg utanför Södertälje, med en av de dimdysor som är effektiva mot damm. Kjell tycker att frågan om damm är mycket viktig. Varken han eller hans kollegor har dock fått problem av det damm de andats in genom åren, mer än tillfällig hosta.

Det damm som uppstår när man till exempel krossar sten, bilar, slipar eller blästrar består delvis av mycket små, inandningsbara kvartspartiklar, vilka kan leda till lungskador. Däribland den obotliga sjukdomen silikos (stendammlunga).

– Silikos är tyvärr inget som bara hör till historien. Vi måste arbeta förebyggande och aktivt med mätningar, riskbedömning, åtgärder och medicinska kontroller på våra arbetsplatser, betonar Jenny Nyström, arbetsmiljöingenjör på Asfalt och Betong.

Kvartsdamm kan dessutom orsaka cancer. Men nu tar Arbetsmiljöverket krafttag mot problemen. Sedan andra november 2015 gäller strängare föreskrifter och sanktionsavgifter kan utdömas. För Skanskas del 150 000 kronor per arbetsplats, summorna är anpassade till företagens omsättning.

– Sanktioner kan utdömas om dokumentationen är otillräcklig eller om kontroller av den utrustning som minskar exponeringen av kvartsdamm inte utförs eller dokumenteras, förklarar Marie Sandberg, arbetsmiljöingenjör på Region Bergmaterial.

Redan innan jul gjorde Arbetsmiljöverket en första inspektionsrunda på ett antal arbetsplatser.

– Nu under våren görs återbesök, där inspektörerna kan utdöma sanktioner om de åtgärder de krävt inte har genomförts.

Viktig åtgärdstrappa

Det brinner kort sagt lite i knutarna. Men Skanska är väl förberedda. Asfalt och Betong har ända sedan 2013 arbetat med dammätning och utvecklat åtgärder.

– Sedan i höstas utvecklar vi bland annat även riskbedömningarna. Fokus ligger på det förebyggande arbetet, berättar Marie Sandberg.

I mars 2014 inleddes projektet ”Dammbekämpning på mobila krossar Öst”. Projektledare var Charlotta Larsson, från produktionsstödgruppen i Region Bergmaterial.

– Grunden är åtgärdstrappan, i de tre stegen eliminera, begränsa och skydda. Eliminera genom att byta material eller metod, begränsa samt skydda sig mot dammet, som via ansiktsskydd, förklarar hon.

I projektet var det i huvudsak att begränsa dammet som var aktuellt. Med hjälp av vatten, spritt via munstycken, antingen dimdysor eller bevattningsdysor.

Bättre med dysor

Nu praktiseras slutsatserna av bland andra Kjell Norman, skyddsombud och bergarbetare på fyra olika täkter och krossar i Mälardalen, från Hallsberg i väster till Södertälje i öster.

– Det har tack och lov blivit mycket bättre med dammet. Dysorna är mycket mer effektiva än de Gardena-slangar vi använde tidigare. De passar bättre i trädgårdar.

Torra vinterdagar gör minusgraderna dock det omöjligt att använda dysorna, eller vatten över huvud taget.

– Och på vissa täkter finns det tyvärr inget vatten alls, konstaterar han.

Extra dammigt blir det när Kjell Norman och hans kolleger arbetar med nysprängt berg, medan berg som har legat ett tag brukar vara rejält fuktigt och därför i stort sett dammfritt.