Du är här

Skanska i Sverige

Här hittar du information om Skanskas verksamhet i Sverige.

Stäng

Förtydligande Nya Karolinska Solna i media

Vi vill förtydliga och kommentera nyhetsinslag om att bygga, driva och underhålla Nya Karolinska Solna, NKS.

Nya Karolinska Solna kostar 14,5 miljarder kronor att bygga. Byggkostnaden ligger fast. Projektet finansieras genom ett OPS-avtal där alla kostnader för byggnationen är fastslagna från början. Kostnaderna för Nya Karolinska Solna är 14,5 miljarder inom det ursprungliga OPS-avtalet och utöver det tilläggsavtal 1,5 miljarder kronor. Övriga investeringar är del av avtal med andra parter.

• Besparingen som uppnåddes strax före kontraktsskrivandet grundar sig i stor del på att landstinget valde att lägga in drygt hälften av kapitalet redan vid början av projektet och därmed minskade kostnaden för den externa finansieringen.

• Räntan på 15, 85 % som förhandlades ner är inte ränta på insatt kapital. Det är istället den totala avkastningen på den investering Skanska och Innisfree gör i sjukhuset. Investeringen består dels av en delfinansiering och dels av ett riskåtagande som Skanska gör under byggtiden och som Skanska och Innisfree gör gemensamt under hela driftstiden. Det är viktigt att komma ihåg att det här inte är en garanterad avkastning, utan den optimala avkastningen, förutsatt att det inte uppstår några kostnadsökningar i ett otroligt stort och komplext projekt. För mer info om projektet se nedan. 

• Hur kommer det sig att amorteringsplanen är utformad så att amorteringarna görs de sista åren för 2040? Hade amorteringarna legat tidigt kunde lånet minska och ha besparat skattebetalarna en kostnad på över 7 miljarder?
Det är bankernas lån som betalas av först, vilket är helt naturligt. Att man som inversterare i ett så här pass långt projekt vill säkra upp långsiktig stabil avkastning är också helt naturligt och därav är upplägget så.

Risk
• Detta är sannerligen inget riskfritt projekt. Skanska och Innisfree tar en totalrisk i from av finansiella och entreprenad risker samt samtliga driftsrisker och energirisken fram till 2040.

• Enkelt beskrivet kan man säga att vi tar risker under byggtiden som exempelvis grundläggning, dåligt väder, strejker, förseningar, finansiella risker och sedan under driftsperioden tar vi risk i form av avdrag för kvalitets- och tillgänglighetsbrister.

• Landstinget har tecknat ett kontrakt om bygget och driften av sjukhuset till ett fast pris, på utsatt tid och rätt kvalitet. På det sättet försäkras skattebetalarna mot oförutsedda utgifter, kostnader och förseningar.