Livscykelplanering

En byggnads samlade energianvändning under hela livscykeln, om vi räknar på 50 år, fördelar sig ungefär så här:

• Drift 80 %
• Material 10-15 %
• Rivning och återvinning 5-10 %

Livscykelkostnad (Life Cycle Cost) är ett samlingsnamn för de beräkningar som görs för att bedöma en produkts eller byggnads totalkostnad under hela dess livslängd. Fördelen är att inte bara investeringskostnaden bedöms, utan även drifts- och underhållskostnader.

Men den verkliga fördelen med att analysera livscykelkostnader är att det pekar ut de konstruktioner och lösningar som ger låga driftskostnader. Det innebär i sin tur oftast totalt sett mindre energianvändning, koldioxidutsläpp, material- och vattenåtgång.

Inte bara energi

När vi beräknar livscykelkostnaden analyserar vi inte bara energi. Det är exempelvis rimligt att anta att olika ytskikt kostar olika mycket, men också har olika underhållsbehov och livslängd. En livscykelkostnadsberäkning gör det lättare att jämföra de olika alternativen. Den kan göras för en viss produkt, som fönster och väggtyp, eller för en hel byggnad.

Stora vinster

Att planera för en byggnads hela livscykel kräver förstås en hel del merarbete. Frågeställningarna blir mer komplexa och ibland kräver det att vi frångår gängse finansiella modeller. Men vinsterna är desto större.

Redan från början inkluderar vi miljömässigt fördelaktiga funktioner som sparar energi under hela livscykeln. Det innebär också att vi väljer material och konstruktioner som lätt kan återvinnas, och planerar in flexibilitet som gör att byggnaden kan utnyttjas effektivt även utifrån nya förutsättningar under byggnadens livslängd.

För vägar och anläggningar är livscykelperspektivet lika viktigt som för byggnader. 95 procent av vägens koldioxidutsläpp kommer från trafiken när vägen används, medan 5 procent uppstår under produktionen av vägen. Med rätt kvalitet på beläggningen kan kostnader för drift och underhåll samt koldioxidutsläpp minska.

Klimatkalkyl

Skanska gör även klimatkalkyler som ger oss information så att vi väljer bättre alternativ under byggproduktionen. Det kan leda till bättre masshantering samt färre och kortare transporter.

Här är två exempel på upphandlingar:

• Hagaporten I: Vi upphandlade tre stycken luftbehandlingsaggregat för ventilationssystemet. Varje aggregat kostade 60 000 kronor mer än det traditionella alternativet. När vi gjorde en nuvärdesberäkning på energikostnadsbesparingen för uppvärmning av tilluften och el till fläktar, räknat på 25 år, visade den sig vara nära en miljon kronor. Energibesparingen beräknas till 8 kWh/m².
• I Sundbypark Hus 1,2 var planen redan från början att välja ett bättre luftbehandlingsaggregat. Trots det valdes slutligen ett ännu bättre där det upphandlade luftbehandlingsaggregatet var 200 000 kronor dyrare än det normala. Här var den nuvärdesberäknade energikostnadsbesparingen för uppvärmning av tilluften och el till fläktar inte påfallande stor, men ändå 400 000 kronor.

Anmärkningsvärt för de båda exemplen är att energibesparingen för ventilation nära halverats, från 40 kWh/m² till 22 kWh/m², genom att utföra analyser av livscykelkostnaden i samband med upphandling.