Ett enda godståg kan ersätta 30 långtradare och utbyggda järnvägar är en viktig förutsättning för miljöriktiga transporter. Men hittills har Hallandsås legat i vägen för de tyngsta godstågen på västkustbanan. Det kurviga enkelspåret över åsen har tvingat ner hastighet, frekvens och tågens längd och lastkapacitet.
Två tunnlar utan kurvor
Genom de två tunnlarna utan tvära kurvor och stigningar kan godstågens last fördubblas och turtätheten mångfaldigas. Istället för fyra tåg i timmen kan banan nu trafikeras av 24 tåg per timme. Och hastigheten kan ökas från 80 till 200 kmh.
Tunnlarna förbättrar inte bara person- och godstrafiken i Västsverige. Västkustbanan är också en viktig länk mellan Oslo och Köpenhamn och vidare ut i Europa.
Men resan började för mer än 20 år sedan. Utbyggnaden började faktiskt redan 1992. Den varierande bergkvaliteten hade så när stoppat hela projektet. Först var det Kraftbyggarnas borrmaskin som körde fast i leran. Sedan fick Skanska uppdraget men då var det läckande vatten och tätningsmedlet Rhoca Gil som satte stopp för arbetet. (Komponenterna i Rhoca Gil härdade inte som avsett utan förgiftade vattnet.) Skanska och Trafikverket avbröt omedelbart det fortsatta tunnelbygget. Året var 1997 och en tredjedel av tunnelsträckan var utsprängd.
Fokus på sanering
Efter miljöolyckan inriktades arbetet på sanering av området och på att se till att personal som utsatts för Rhoca Gil fick hjälp och vård. Olyckan var den allvarligaste krisen i Skanskas mer än 100-åriga historia.
Förtroendet hade skadats men Skanska reserverade kapital och försäkrade att företaget skulle göra allt i sin makt för rätta till misstagen. Idag är grundvatten och vattenkvalitet återställda, enligt länsstyrelsens kontinuerliga uppföljningar.
- Vi tog mycket allvarligt på olyckan. Men vi backade inte för ansvaret utan satte till stora resurser för att rädda miljön, projektet och i förlängningen också förtroendet för företaget. Miljöolyckan blev startskottet för vårt miljöarbete. Och i det långa loppet innebar det ett stort steg framåt för vårt hållbarhetsarbete. Det känns mycket bra att vi nu har ett kunnande som gör att vi kan bidra till våra samhällen på ett hållbart sätt, säger Johan Karlström, Skanskas VD och koncernchef.
Kyla och betong tätar
Betonginklädning, så kallad lining och nedfrysning blev det vinnande konceptet. Tunnelborrmaskinen Åsa specialdesignades för att klara Hallandsås varierande geologiska förhållanden och höga vattentryck. Åsa borrade sig fram och byggde samtidigt det vattentäta tunnelröret. Sammantaget innebar det att byggets miljöpåverkan minimerades samtidigt som en tågtunnel med hög kvalitet producerades.
Åsa borrade millimeter för millimeter dygnet runt sju dagar i veckan. Ekipaget hade en 30-manna besättning. Projektet har som mest engagerat omkring 650 personer från hela Europa.
Summering av erfarenheterna
Skanskas Robert Sturk som är doktor i jord- och bergmekanik vid KTH och 2015 vinnare av Skanskas interna utmärkelse Work Smarter, har varit med på hela resan genom Hallandsås. Så här summerar han erfarenheterna av projektet:
- Det första är att det går att bygga tunnlar som är täta och som uppfyller strikta miljökrav även i svåra bergförhållanden. Det är lärdomar som hela tunnelvärlden får del av.
- För det andra kan man säga att det krävs hängivenhet och samarbete från alla parter för att klara komplexa projekt. Det är många olika roller som ska samagera och vi har haft en mycket bra samverkan med Trafikverket och andra myndigheter genom hela projektet.
- Självklart handlar det också om att göra rätt metodval utifrån olika förutsättningar, som till exempel den besvärliga geologin i det här fallet. Vinci tillförde värdefull erfarenhet när det gäller att borra och bygga lining (betonginklädning) med tunnelborrmaskin.