Granskningen har pågått i mer än ett halvår och omfattar ett trettiotal artiklar. Artiklarna har innan den 7 och 8 november inte handlat om Skanska utan behandlat politiken och vården. På Skanska vill vi därför även ta tillfället att lyfta några allmänna fakta kring NKS och OPS.
- Bygget av NKS blir inte dyrare.
- Bygget av NKS är inte försenat.
- Upphandlingsmodellen OPS innebär inte en privatisering
Vad är OPS?
Offentlig Privat Samverkan (OPS) är en upphandlingsform för stora infrastrukturprojekt. Grunden är ett långsiktigt avtal där den privata partnern tar ett helhetsansvar för såväl projektering, byggprocess som drift och underhåll. OPS har utvecklats för att skapa effektiva byggprojekt ur ett livscykelperspektiv.
Kontraktsperioderna i OPS-projekt är långa, ofta mellan 25-30 år. Kunden äger tillgången – vägen, skolan, sjukhuset – under hela tiden, medan den privata partnern sköter kontinuerligt underhåll så att tillgången lämnas över i optimalt skick när kontraktsperioden är till ända.
OPS är också ett sätt att överföra risker och samtidigt fördela utgifter för drift och underhåll över tiden. Genom att lägga över hela ansvaret på en entreprenör kan kunden i större grad ägna sig åt sin kärnverksamhet eftersom OPS bygger på funktionskrav, vilket innebär att kunden ställer krav på funktioner och entreprenören utformar lösningar.
Optimering av livscykelkostnader är en grundsten i ett OPS-projekt. Det innebär att man tittar på totalkostnaden för ett projekt under hela dess livslängd, inte bara byggnation utan även drift och underhåll. Ofta visar det sig att lösningar med låga livscykelkostnader även är de mest miljövänliga, då de till exempel förbrukar mindre energi.
2015-12-01 Förhandling inom ramen för NKS-avtalet
Alla avtal kan omförhandlas, med större eller mindre konsekvenser. I avtalet kring Nya Karolinska Solna finns ett antal möjligheter till förhandling (omförhandling). Avtalet säger till exempel att SLL har rätt att göra engångsbetalningar (eller kapitaltillskott). Detta kan ske när som helst under avtalsperioden, det vill säga fram till 2040. Stockholms läns landsting (SLL) har även rätt att begära omfinansiering, om de anser att allmänt tillgängliga finansieringsvillkor är bättre än de man har i projektet. Den eventuella besparing som uppstår genom en omfinansiering delas enligt en förutbestämd modell. De mjuka facility management-tjänsterna, som till exempel reception, tvätt, logistik, ska marknadstestas vart femte år under hela koncessionsperioden. Samma sak gäller där, om SLL anser att de kan få väsentligt bättre villkor på marknaden har de rätt att omförhandla. Till sist finns det också en inplanerad omfinansiering som projektbolaget SHP gör efter byggets färdigställande, om det är fördelaktigt. Besparingen delas även här enligt fastslagen modell.
Genomgång av artikeln ”NKS-förebild skakas av miljardförluster” (7/11)
SAKFEL: ”Slutnotan i London ser ut att bli sju gånger högre än vad själva bygget kostade…”
- På en fråga om vad ”slutnotan” syftar på svarar SvD i ett mail till Skanska: ”Slutnotan syftar på summan av de årliga vederlagen under hela avtalets löptid”.
- Slutnotan syftar alltså inte på kostnaden för bygget, som det lätt kan uppfattas, utan på byggkostnaden plus drift och underhåll, städning och patienttjänster samt sådant som försäkring utöver finansiering och inflation fram till 2048. Investeringskostnaden jämförs alltså med livscykelkostnaden fram till 2048.
- Den totalkostnaden är sju gånger högre än själva byggkostnaden, vilket är fullständigt korrekt. - Kostnaderna har alltså inte ökat. De är fasta och kända.
SAKFEL: ”Nästan två helt nya våningsplan med sammanlagt 200 vårdplatser har aldrig öppnats.”
- På St Barts är det en våning som har lämnats tom.
- Bakgrunden är minskade anslag som medförde att sjukhuset fick lämna ett våningsplan tomt för framtida verksamhet.
- Heidi Mulhall, kommunikationschef på NHS Trust i mail till Skanska: “The Trust is considering how best to utilise the currently vacant space at The Royal London Hospital. For example we have recently announced that next year half of a floor will open as a new birthing centre, its design and location having been chosen with the help of local women to give them more choice of birthplace and greater local support throughout their pregnancy.”
SAKFEL: ”Sjukhuset har inte råd att anställa personal när allt mer pengar går till att betala av på byggnaden”
- Det går inte åt mer pengar för att betala av på byggnaden. Kostnaderna i OPS-avtalet är fasta och kända.
- Heidi Mulhall, kommunikationschef, NHS Trust: “It is not true to state that the Trust cannot afford to hire staff. We have clearly set out in our public improvement plan our aim to recruit over 500 additional nursing and midwifery staff to ensure safe and compassionate care for our patients, in addition to increasing our substantive staffing rates to 90% by 2017”
SAKFEL: ”De privata aktörerna äger därefter projektet under en avtalsperiod som kan vara i upp till 60 år”
- Nej, det offentliga är alltid ägare av projekten. De privata aktörerna har en rätt – och en skyldighet – att sköta drift och underhåll under en avtalad tid mot en avtalad ersättning.
SAKFEL: ”En kartläggning visade att dessa [byggbolagen] i genomsnitt hade tolv jurister som på heltid följde avtalen för att se var man kunde få ut mer pengar från samhället.”
- Vi kan bara tala för Skanska och då är det inte sant. För att följa avtalet om Barts and Royal London Hospital har Skanska två jurister och det offentliga lika många. Dessutom har det offentliga anlitat en av Storbritanniens främsta juristfirmor för att sköta förhandlingarna kring OPS-avtalet.
SAKFEL: ”PWC är samtidigt revisionsbyrå åt Industrivärden, det bolag som helt kontrollerar Skanska genom sitt ägande”
- Industrivärden äger 7,2 % av aktiekapitalet och har 24 % av rösterna i Skanska.
Utöver de rena sakfelen finns en rad påstående i artikeln som är direkt missvisande eller ger en felaktig bild av Skanskas avtal eller situationen kring de sjukhus Skanska byggt i Storbritannien. Vi vill därför passa på att bemöta några av de mer centrala frågorna.
”…bara i år väntas förlusten för St Barts sjukvårdsstiftelse bli motsvarande 1,8 miljarder kronor.”
- Förlusten för sjukvårdsstiftelsen har inget med upphandlingsmodellen av sjukhuset att göra. St Barts sjukvårdsstiftelse är Englands största och ansvarar för fem sjukhus och andra vårdinrättningar. Deras svaga ekonomi hänger ihop med en rad olika omständigheter, som bland annat omorganisering av stiftelsen och minskade anslag efter finanskrisen.
”Några svar på varför kostnaderna för det nya sjukhuset har skenat får vi inte.”
- Skrivningen ger sken av att kostnaden för att bygga eller underhålla sjukhuset har skenat. Det har de inte. De är precis vad som en gång avtalats.
- Om andra kostnader för vård eller personal har ”skenat” har det inget att göra med vare sig Skanskas bygge eller OPS-avtalet.
”Nya Karolinska skulle enligt det ursprungliga avtalet också kosta 14,5 miljarder kronor att bygga, en siffra som landstinget nu har reviderat upp till 22,8 miljarder.”
- Det ursprungliga avtalet gäller fortfarande. Nya Karolinska Solna kostar fortfarande 14,5 miljarder kronor att bygga.
- Svenska Dagbladet har helt enkelt bara lagt till kostnaden för medicinsk utrustning och interiör och de tilläggsbeställningar som landstinget gjort.
- Kostnaden för medicinsk utrustning och interiör har hela tiden varit känd men legat utanför byggavtalet. - Skanska har ingen del i upphandlingen av medicinteknisk utrustning och interiör.
”Kvadratmeterpriset är dessutom så högt att det inte går att hyra ut till andra vårdgivare.”
- Enligt NHSTrust är det inte aktuellt att hyra ut yta i sjukhuset. Ett sjukhus är inte ett kontor. Det går inte bara att hyra ut ledig yta i ett fullt fungerande sjukhus till den som vill.
- Kvadratmeterpriset på St Barts/The Royal London ligger i linje med andra jämförbara sjukhus.
”Här [Barts] och i sju andra sjukvårdsstiftelser var det allra sämst. Vårdkvaliteten och patientsäkerheten ansågs vara Inadequate, alltså otillräcklig.Tre av de fem sjukhusen i Barts Health Trust fick underbetyg. Det nya Royal London Hospital var ett av dem. Där slog inspektörerna ner på 65 punkter”
- Inget av det här har med sjukhusbyggnaden eller upphandlingen av sjukhuset att göra. - Som det står i rapporten avser anmärkningarna vårdinnehållet, vare sig sjukhusbyggnaden eller upphandlingsformen har bedömts, som texten lätt ger sken av.
- Förbättringsområden var bland annat att minska beroendet av tillfälligt anställda, behov av att bemöta mobbing och trakasserier och att arbetet med barn och ungdomar kunde förstärkas. - Rapporten konstaterade samtidigt att överlevnadsfrekvensen på sjukhuset var ungefär dubbelt så hög som det nationella genomsnittet.
- Skanska arbetar inte med vårdinnehåll
”Det är en halv miljard mer än vad som rapporterades i februari…”
- Stiftelsen har upprepade gånger påpekat att det inte att har med bygget av Barts att göra, som texten lätt kan ge intryck av. Tvärtom är kostnaderna i samband med OPS-avtalet kända och förutsägbara.
”…och som då ledde till att hela den gamla sjukhusledningen fick sparken”
- Heidi Mulhall, kommunikationschef, NHSTrust: “It is not correct to say that the Barts Health Board was fired because of the PFI agreements or that clinicians have lost their jobs for speaking to media.”
”I gengäld betalar samhället en årlig avgift som är avtalad och undantagen från besparingar under alla de år som avtalet löper.”
- I fallet med Nya Karolinska kan landstinget till exempel marknadstesta priser för drift och underhåll och omförhandla under avtalets gång.
- Med fastighetsdrift avses bland annat teknisk drift, reception, vaktmästeri, städ och tvätt.
”En stor del av skillnaden [i kostnader] beror på att de privata aktörerna fått betala en högre ränta än vad stat och landsting behöver göra. Men också mycket på stora provisioner.”
- Eftersom vi på Skanska inte känner till några provisioner ställer vi frågan vad som avses till SvD, som svarar i ett mail: ”Det syftar på riskpremien.”
- I priset på OPS-avtalen finns vad som skulle kunna kallas en ”riskpremie”, alltså en extra avkastning för de risker som är förknippade med investeringen. Men det har ingenting med en provision att göra.
- Det verkar rimligt att det istället rör sig om en begreppsförvirring som sprungit ur en dålig översättning av engelskans ”provision”, som avser en avsättning för framtida förväntade kostnader.
- I ett OPS-avtal är de framtida kostnaderna kända och fasta.
”En summering 2009 visade att brittiska sjukvårdsstiftelser dittills betalat totalt 392 miljarder kronor bara för fastighetsskötsel och drift.”
- Summeringen gäller alla sjukhus i Storbritannien – oavsett upphandlingsform.
- Det stämmer att det är mycket kostsamt att driva och underhålla moderna sjukhus med livsuppehållande vård – oavsett upphandlingsform.
”Det finns avtal där det kostar 4 000 pund att sätta upp en lampa.”
- Vad det kostar att sätta upp en lampa beror såklart på vad det är för typ av lampa och var den ska sitta. Det finns lampor som kostar mer än 4 000 pund också. Ska de dessutom sättas upp högst upp i ett otillgängligt atrium som kräver byggnadsställningar och långa eldragningar kan det definitivt kosta 4 000 pund.
- Det principiellt intressanta är dock om det hade varit billigare i en traditionell upphandling. Kostnaden ska vara detsamma som i en traditionellt upphandlad entreprenad eftersom kostnaden för kunden beräknas genom i kontraktet överenskomna à-priser.
- I fallet NKS kommer kunden dessutom löpande ha möjlighet att marknadstesta kostnader så de ligger i linje med marknaden.
”…och den väldiga nya sjukhusbyggnaden i blått glas som reser sig högt över de igenbommade rivningskåkarna i den tidigare så fattiga delen av East end, men där bostadspriserna nu blivit så höga att inte ens en läkarlön alltid räcker för att betala hyran.”
- Hur det har att göra med sjukhusbyggnaden är oklart. SvD skriver i ett mail till Skanska: ”Bostadspriserna har inget med sjukhusbyggnaden att göra. Däremot har det betydelse för möjligheten att anställa junior doctors.”.
”Den här typen av extra kostnader är enligt Allyson Pollock det som genererar de riktigt stora vinsterna för byggbolagen.”
- Vi kan bara svara för Skanska, och det är verkligen inte sant för oss.
- Möjligheterna till vinst finns i olika delar av projektet, till exempel i byggfasen eller i försäljning av rättigheten att sköta drift och underhåll under koncessionsperioden.
- Skanska kan samtidigt förlora stora pengar om riskerna faller ut, om det blir dyrare än planerat att bygga eller driva sjukhuset. Det är sant för tre andra sjukhus i Storbritannien där Skanska förlorade mycket stora summor.
”Man har till och med tvingats lägga ner ett annat sjukhus, London Chest Hospital, och sålt marken för att försöka täcka för förlusterna.”
- London Chest Hospital var ett gammalt tuberkulos-sjukhus som inte var lämpat för modern sjukvård. Nedläggningen av sjukhuset fanns med i planen från första början.
- Heidi Mulhall, kommunikationschef, NHS Trust: ”Specialist teams at the London Chest Hospital transferred to new world-class facilities at St Bartholomew's Hospital earlier this year as part of a move which has brought experts together from across London and is expected to save 1,000 lives each year”.
”En kartläggning visade nyligen att Innisfree genom 18 brittiska OPS-projekt där bolaget är engagerat kan se fram emot betalningar på sammanlagt 237 miljarder skattekronor de kommande 10-20 åren”
- Innisfree är en fondförvaltare. Pengarna är avkastning på investeringar och tillfaller i huvudsak pensionssparare runt om i Europa, bland annat genom tredje AP-fonden i Sverige.
”Enligt OPS-experten Allyson Pollock är just två anbud ett mönster som ofta upprepats då sjukhus upphandlats i England.”
- Det är så processen ser ut. Vid pre-kvalificeringen väljer kunden ut 2-3 anbud som får gå vidare. Ett av dem väljs sedan ut som preferred bidder och förhandlingarna pågår till det slutliga avtalet tecknas vid vad som kallas financial close.
”Hennes uppfattning är att det förekommer skenanbud för att ge intryck av att upphandlingen sker i konkurrens.”
- Vi har ingen erfarenhet av några ”skenanbud”. Det förefaller osannolikt. Ett OPS-anbud är oerhört komplext, omfattande och kostar stora summor.
”Som SvD Näringsliv tidigare berättat har PWC även uppdrag för en lång rad företag inom den så kallade Industrivärdensfären.”
- Samma påstående är sant för samtliga stora revisionsbyråer. Större företag jobbar med många olika revisionsbyråer.
- Skanskas huvudbyrå är KPMG.